Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93 KOLUMN SKÄL FÖR KLUBBSJÄL Häro
mdagen fick jag lift med en granne hem efter en gäst runda. Med nyckeln i handen säger han, litet gruffigt, och tit tar i backspegeln: "Har det här stället någon klubbsjäl?" Jag dröjde med mitt svar. Dels var det här inte min klubb, inte hans heller. Ingens, egentligen. Bara en väloljad golfinrättning med hysterisk greenfee. Så var för bry sig? Dels tänkte jag att han var härskon för mina 2/1 på sjut tonde, dels var jag inte säker på att just vi två hade samma inne håll i ordet själ, men jag förstod ändå vart han hintade. Frågan är ju golfarnas prata par pre- ference. "Knappast", sa jag och me nade, att självklart hade den här golfinrättningen en viss karak tär/stil, men det är ju inte det samma som att ha en klubbsjäl, och det var den han frågade om, alltså saknades klubbsjäl. Var för jag med gott samvete kunde bissera mitt: "Knappast." Om han nu hörde mig. Hans hi-fi in redning gick just loss. SKOTSK KULTUR Till historien hör, att jag kväl len innan hade råkat avsluta läs ningen av "In the Wind's Eye", en historik över en bana och en klubb i East Lothian, North Berwick (West), inte långt från Muirfield, förresten. North Berwick (West) är ett av mina smultronställen, ett av de många i regnbågens land som layou t-mässigt och spektakulärt har mera att ge än självaste St Andrews. Banan och byn var länge det verkliga "vattenhålet" för kräsna golfare. Först hade jag haft att göra över ott år för att få tag på boken, sedan blev jag uppskörtad av skotten som sålde den. Jag trös tar mig med, att det är den förste och den ende skotte, som under mina fyra decenniers resor i Skottland har försökt leva upp till ryktet som UK:s smålänning. Han debiterade mig hela 10 pund sterling för emballage och porto. Över 8 pund för ett använt kuvert! RÖD TRÅD Författaren, Alistair Adam son, har läst klubbens protokoll från dess begynnelse 1832, och kompilerat ett sammandrag med en rätt glanslös prosa. Trots det blir läsningen trivsam. Och läg ger man ihop ett och annat fram träder bilden av en typisk skotsk golfklubb - med klubbsjäl - och med en lika typisk seasidebana. Tre ting hade fr ån börj an varit viktigare än allt annat, banan, medlemmarna och personalen. Ekonomin var det allt överskug gande, men i grunden självför- vållande, bekymret. Man kunde exempelvis utan vidare inbjuda till fester med kuvertpriser som kraftigt översteg årsavgiften. Men höja den? Nej, det blev det inte tal om. Sekreteraren fick vid ett tillfälle rycka ut och ta till driften ur egen plånbok. Som en varm ton genom alla åren går omsorgen om bana, spel och klubb, och som en röd tråd finns styrelsens fasta hand över dekorum. Så här skapade man där en god klubbsjäl: man gjorde allt vad som gick att göras åt det av ödet tilldelade banområdet; man vär nade om klubbmedlemmarnas rätt till sin egen bana, om vi- känslan (greenfee-spel sågs inte som en naturrätt som främlingar kan åberopa); man månade om sin personal; man höll sig till dekorum och man lade sig inte hack-i-häl på tidens trender. Det här konceptet håller man sig till ännu efter etthundrafemtio år! DELIKAT PLANTA Jag skulle inte drömma om att säga, att vi i våra norröna trak ter generellt saknar klubbsjäl. Men, jag kan påstå, att jag inte har sett mycket av den på sistone. Och Gud vet att jag hackat fli tigt. Däremot vill j ag trosvisst peka på det jag ser som det största hindret för att få en klubbsjäl. Och det är vår enögda fixering vid greenfee-jakten. En klubbsjäl är ju en delikat planta, som måste vårdas ömt och småskaligt, och det gör man inte i en klubb som säljer greenfee-tid i den omfatt ning som det lokala tryckeriet hinner med att trycka kvittona. Det kan naturligtvis teoretiskt vara så enkelt som att just vi inte har behov av en klubbsjäl. Den genen skulle sak nas? Sånt trams! Det kan också vara så, att vi avvisar tanken på en klubbsjäl. Den kräver ju något av både styrelse och medlem, och krav är inte särskilt häftigt just nu. Det kan slutligen vara så, att vi har för summat ämnet klubb själ, inte har ägnat oss åt den här profana teologin. Det finns i vart fall inte mycket skri vet på svenska om klubbsjälens existens, karaktär eller om be hovet av en sådan. Men då och då möter jag golfande geronter som minns. Som svär på att den en gång fanns och som kan be skriva den. BUNKER-NAMN I North Berwick (West) kunde en caddy inte få första klass sta tus, om han inte kunde namnen på alla bunkrar på banan. Vad har nu det då med klubbsjäl att göra? En massa! Det är rätt själ löst att säga: "Bunkersen, Du vet, till höger om inspelet på sjuan." Men, ger man sandlådan ett så poetiskt namn, som "Mjölkdejans fälla", bidrar man med litet själ. Som exempel, bara. Så upprepade jag åter "Knap past." Därmed understrykande, att jag inte bara var troende utan också vetande. Något mera sas inte i frågan om klubbsjäl under den färden. Vi kom istället in på vad de nya bamseträna kunde göra för gamla golfares tynande slag längder. Och det var ljusår bort från det här om "anima", om klubbsjäl. ÅKE SKEPPARE FOTNOT: Bissera = upprepa, kompilera = sammanställa från olika skrifter, dekorum = det passande, geront = äldre vis man, anima = själ. SVENSK GOLF . 11/1992 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100