TIDNINGEN TILLVÄXT

TIDNINGEN TILLVÄXT 1 TIDNINGEN TILLVÄXT Mobil laserskanning kan ge mer exakta träddata TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen måste växa snabbare TIDNINGEN TILLVÄXT Stor efterfrågan på skogens tre dje sortiment TIDNINGEN TILLVÄXT Marocko är störst på solkraft i hela världen TIDNINGEN TILLVÄXT Att investera ett par tusen kro nor i ett digitalt kontor kan vara en tidsbesparing TIDNINGEN TILLVÄXT Jakthundarna behåller sin popul aritet i landet TIDNINGEN TILLVÄXT Vårdar sin skog TIDNINGEN TILLVÄXT Christian Rinman vet allt om ma rkintrång i lantbruk l 3. Marken Den goda jorden vill förstärka skydde t för åkermark Den ideella föreningen Den goda jorden kämpar för att skyddsnivån på jordbruksmark ska höjas. – Vi tycker att den här frågan är minst lika viktig som strandskyddet, säger ordförande Ann-Marie Lindén. Text Karin Jansson BRUKNINGSVÄRD mark försvinner över hela jorden samtidigt som vi blir fler och fler. Med den bakgrunden jobbar föreningen Den goda jorden för att mer åkermark ska bevaras, ett arbete som sker genom opinionsbildning, påverkansarbete och informationsspridning. – Vi har inte möjlighet att vara rådgivare i enskilda ärenden, men vi lägger ut allmänna råd på vår hemsida och har även lokalföreningar ute i landet som är aktiva och yttrar sig i planprocesser, säger AnnMarie Lindén. Ann-Marie Lindén FÖRENINGEN HAR INGA aktuella siffror på hur mycket åkermark som exploaterats i hela landet de senaste åren, men de har ändå en god översiktsbild av läget. – I Ängelholms kommun där jag bor har 500 hektar åkermark exploaterats de senaste 50 åren till hus och vägbyggen. Och det är bara en kommun. Vi vet också att det i Skåne exploaterades 593 hektar åkermark mellan 2011 och 2015. Om man väl asfalterar jorden förstör man den för tid och evighet. KOMMENTAR Ta juridisk hjälp vid markintrång Åkermark – lika viktig som strandskydd. Den goda jorden jobbar för att jordbruksmark ska anses som skyddsvärd, oavsett om den brukas för tillfället eller inte. Den varma sommaren 2018 aktualiserade frågan och under året har Mark och miljööverdomstolen gjort mer restriktiva bedömningar av exploatering av jordbruksmark än tidigare. HELST VILL FÖRENINGEN se ett starkare lagskydd för jordbruksmarken, till exempel att den klassas som riksintresse. – Det finns många exempel på hur exploatörer har spelat ut två kommuner mot varandra för att få bygga på jordbruksmark. För att förhindra det kan vi tänka oss att frågan om skyddsvärd mark ska samordnas regionalt eller nationellt, då som riksintresse, förklarar AnnMarie Lindén. Samtidigt innebär ett förstärkt skydd ett intrång i äganderätten. – Vi är högst medvetna om att det finns två sidor och att det här är inne och pillar i äganderätten, men man ska komma ihåg att redan nu får man inte göra som man vill med sin tomtmark. Det finns ju skydd för allt, från strandnära bebyggelse till vilken färg man får ha på taket. Vi tycker att åkermarken är minst lika viktig som strandskyddet. n FSCmärkta stockar. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS Tillväxt 27 FSC tar hänsyn till tre aspekter FSC ser skogsbruket ur tre aspekter: biologisk mångfald, sociala rättigheter och ekonomi. Inom FSC finns det regler för hur ett hållbart skogsbruk ska bedrivas med hänsyn till dessa aspekter. 1998 anslöt sig alla de stora svenska skogsbolagen till FSC-standarden. SKULLE MAN HAMNA i situationen att del av ens mark är av intresse för någon typ av intrång så är det viktigaste att man ser till att ta juridisk hjälp. I de flesta fall har man rätt till detta enligt lag. I annat fall så kan man avtala sig till det. Regelverket kring intrång kan i vissa fall vara invecklat och är inget man själv bör lägga för mycket tid på. Vad det gäller sättet att räkna ut ersättningar vid intrång skiljer det sig en del om det gäller skogsmark eller åkermark. Intrång vid naturreservatsbildningar på skogsmark har de senaste åren fått ett ganska klart regelverk från statligt håll. Förenklat beskrivet så betalar staten 25 procent över marknadsvärdet i det aktuella området. Till grund för beräkning av marknadsvärdet finns ganska bra statistik från de största skogsmäklarna och i vissa fall används även en avkastningsberäkning. Vad det gäller åkermark så används det lite mer komplicerade metoder, där det kan bli större oenighet om värdet av marken. Statistiken för marknadsvärde på åkermark är lite svårare att använda än för skogsmark. Variationen är stor bara inom kommungränserna på vissa håll. I stället tittar man på bland annat täckningsbidrag och vad marken historiskt har producerat med mera. Totalt sett finns det större risk att man ligger för långt ifrån varandra för att komma till ett avslut där bägge parter kan vara nöjda. Regelverket kring intrång kan i vissa fall vara invecklat och är inget man själv bör lägga för mycket tid på. DET FINNS MARKÄGARE som känner stor frustration när de hamnar i en situation där exempelvis staten eller någon exploatör vill ta deras mark i anspråk. Där tycker jag Filip Herlitz (sid 24–25) har en stor poäng när han föreslår att man som markägare bör vara lite självkritisk och försöka titta på den uppkomna situationen från ett utifrånochinperspektiv. Med detta menar jag naturligtvis inte att man bara ska lägga sig platt och gå med på allt – men man kan försöka vara lite lösningsorienterad. n OLA JOSEFSSON Regionchef Mellansverige Handelsbanken Skog och lantbruk oljo05@handelsbanken.se FOTO: SHUTTERSTOCK TIDNINGEN TILLVÄXT Renskötseln är livet för Anja TIDNINGEN TILLVÄXT SLU går in för smartare samarbe ten TIDNINGEN TILLVÄXT Amortering vid avverkning på be lånad fastighet – vad gäller?