Byggnadsarbetaren Bodsnack
Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Sju frågor
Byggnadsarbetaren Bilden
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Facktopparnas löner
Byggnadsarbetaren Göteborgsolyckan
GÖTEBORGSOLYCKAN SPRÄNGÄMNEN SOM BLIVIT KVAR Dett
a är en dola ■ En dola är sprängämne eller en sprängkapsel som blivit kvar i borrhålet utan att explodera. Det kan också vara sprängämne eller kapslar som odetonerade följt med upp i rasmassorna. Kan sprängas med hjälp av el ■ Inför sprängning borrar man först ett hål, där man lägger ner spräng- ämne, en sprängkapsel och ibland en förstärkare. Längst upp i hålet fylls grus på, vid ovanjordssprängningar, för att rikta sprängkraften framåt. Till sprängkapseln är antingen en elledning kopplad eller en nonel-slang, som inte drivs elektriskt. Via dessa startas sedan sprängningen. Ovan jord kopplas sprängladdningarna ihop med sladdar i system så att alla laddningar ska gå av i rätt tid. Därför blir det dolor ■ Dolor kan uppstå på fl era sätt. Sprängmattor kan ha dragit isär eller skadat ledningar på ovansidan av berget eller så kan sprängkapseln ha satts ner snett i sprängämnet, vilket gör att sprängämnet aldrig detonerar. Ytterligare en orsak är ryckare, det vill säga att sprängkraften från första sprängraden tagit sönder hopkopplingssystemet på senare rader så att det inte sker någon detonation i vissa spränghål. Så exploderar de ■ Det krävs en kraftig påverkan som orsakar någon form av friktion eller gnistbildning för att en dola ska sprängas. Det kan till exempel uppstå vid borrning av nya borrhål (1) eller när en grävmaskin bearbetar rasmassor (2). Dolor kan sprängas vid borrningsarbeten, utlastning av material, eller då sprängmassor bearbetas i en kross. KÄLLOR: Arbetsmiljöinspektör Lars-Erik Jonason, Kjell Blom, Arbetsmiljöverkets statistikenhet 1 retag 2006 efter just en sådan olycka. En maskin kom åt odetonerat sprängämne och han träffades av sprängsten. Vid byggandet av Botniabanan inträffade ett stort antal tillbud med dolor. En grävmaskinist fi ck sys med 40 stygn i ansiktet. Olyckan i Göteborg tillhör de ovanligare. Både på grund av omfattningen och att det hände vid borrning. Det vanligaste är att dolor exploderar okontrollerat vid utschaktning och krossning av sprängmassor. DET KAN VARA MYCKET SVÅRT att upptäcka dolor. Därför måste arbetet både före och efter sprängning följa alla regler, menar Lars-Erik Jonason. Men han säger att många olyckor sker för att man sparar in på säkerheten av ekonomiska skäl och tar genvägar i rutinerna för att vinna tid. – Generellt sett har man ofta inte gjort det man Räddningstjänst och polis på plats efter den dramatiska olyckan. Stora stenbitar spreds vid explosionen. ska, säger han. I Arendal fortsätter höstsolen att skina. Berg har sprängts för att ge plats för hallen och ytterligare sprängningsarbeten återstår. Direkt efter olyckan togs sprängmedel i området bort och sedan dess har sprängningsarbetena legat nere. befarar Lars-Erik Jonason, arbetsmiljöinspektör som är expert på sprängningsarbeten och som utreder olyckan i Arendal. – RISKEN ÄR ATT så länge ingen person skadas, anmäls det inte. Ofta brukar händelser med dolor inte leda till personskador, men när det händer kan det bli mycket allvarligt, säger han. I Stockholm dog ägaren till ett entreprenadfö- 28 BYGGNADSARBETAREN NR 11 SEPTEMBER 2011 EN VIKTIG ORSAK ÄR ATT OLYCKAN var en så traumatisk och uppslitande upplevelse. Vid sidan av det rent fysiska säkerhetsarbetet har NCC avvaktat att krisbearbetningen på arbetsplatsen ska bli klar. Dessutom har man bestämt att sprängningarna i fortsättningen ska ske utanför ordinarie arbetstid, för att inte skapa oro. NCC har samordningsansvar på arbetsplatsen, GRAFIK: JOHAN FYRK
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Test
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Bildkrysset
Byggnadsarbetaren Sista ordet