STT 1
Onsdag 18 september 2019 DEBATT Ligger bristerna
alltid hos cheferna? Politisk stabilitet var signifikant för kommunpolitiken i Tranemo kommun redan efter senaste kommunsammanläggningen 1973/74. POLITIK Konsensuspolitik vilket då oftast rådde, behöver i sig inte vara samma sak som viljelöshet, men leder oftast till politiskt välgrundade ställningstaganden som har lång hållbarhet. Det politiska klimatet har kraftigt förändrats under senare år och stabilitet och hållbarhet har i många fall bytts mot populistiska ställningstaganden som vid beslutstillfället tycktes vara framsynta, men visat sig i många fall vara både kostsamma och mindre hållbara. Enligt min mening fanns det tidigare en kontinuitet och stabilitet i det politiska arbetet, såväl på tjänstemannasidan som bland förtroendevalda. Den möjliggjorde hållfasthet i besluten som underlättade för anställda att känna delaktighet och därmed indirekt ta ansvar för kvalitén i verksamheterna. Personalomsättningen var låg och förtroendet mellan beslutsfattarna och kommunanställda var, vågar jag påstå, ömsesidigt gott. Den bild av Tranemo kommun som numera ofta skildras i media är att politiken är mindre synlig och bristerna i verksamheter och på ledarskap läggs nästan undantagslöst på anställda och chefer. Allt oftare får vi läsa och höra om att chefer på olika nivåer måste bytas ut och i flertalet fall sker det genom att vederbörande, efter förhandlingar, tilldelas en ersättning som motsvarar ett varierande antal månadslöner, för att därefter befrias från sin tjänst. Självklart måste, om ingen annan lösning finns, avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare kunna avslutas. Men för en kommuninvånare utan egentlig insyn i den dagliga verksamheten, känns det som att vilka uppgifter, förväntningar och krav som ansvariga politiker har på personer som anställs i kommunen, inte klart har uttalats eller angetts i anställningsavtalet. När jag i media läser rubriker som ”saknar rätt ledarskap”, ”fel ledarstil” ”motsvarar inte våra förväntningar” känner jag mig kluven i ansvarsfrågan. Är det bristande tydlighet från den politiska ledningen i kommunen, eller är reglementen och anställningsvillkor inte tydliga nog? Dessa ofta mycket nedsättande omdöme om en person som tvingas avsluta sin anställning i kommunen, leder mina tankar till den för mig självklara frågan: Har en person, politiker eller tjänsteman som fäller detta uttalande, självklart rätt ledarstil? Lars Björkman, Länghem STT 19 Influensavaccin avgiftsfritt för vissa grupper Vi i Vänsterpartiet är mycket nöjda med att influensavaccin nu kommer att bli avgiftsfritt i Västra Götalandsregionen för de som är över 65 år, gravida eller tillhör någon annan riskgrupp. SJUKVÅRD Det är Vänsterpartiets motion i frågan som nu samlat en majoritet i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och därmed förväntas bli även regionfullmäktiges beslut. De allra flesta regioner i Sverige erbjuder redan influensavaccin avgiftsfritt till riskgrupper. Skälen för att göra det är närmast självklara: Om färre människor insjuknar, av dem som riskerar få svåra följdverkningar, är det stora fördelar med det. Att det mänskliga lidandet minskar är det främsta skälet. Det finns en risk för biverkningar av influensa som är så svåra att patienterna riskerar att dö. Det andra tungt vägande skälet är att det finns tydliga samhällsekonomiska vinster i att människor inte blir svårt sjuka och belastar den vårdapparat som redan är hårt belastad. Det är verkligen på tiden att Västra Götalandsregionen nu skjuter till de pengar som behövs för att göra vaccinet avgiftsfritt. Vi vet idag att det bara är 45 procent av dem som är äldre än 65 år som vaccinerar sig och att det ibland beror på att man måste vända på varenda krona. Vår uppfattning är att inte en enda invånare, som tillhör riskgrupperna, ska behöva avstå tryggheten i att vara vaccinerad och nu kommer det att bli verklighet. Eva Olofsson (v) ledamot i Hälsooch sjukvårdsstyrelsen Mats Berglund (v) ledamot i Hälsooch sjukvårdsstyrelsen Carina Örgård (v) ersättare i Hälsooch sjukvårdsstyrelsen Försoning i Lycksele 2019 Norden har fått sin befolkning från alla håll. De som kommit från norr var samisk- och finsktalande. Merparten av oss nordbor har våra förfäder söderut medförande ett indoeuropeiskt språk. DIN RÖST ÄR VIKTIG! HISTORIA Dessa icke alltid svensktalande medborgare har under senare århundraden begravts vid en sockenkyrka. Åren fram till cirka 1800 hade dock samer en egen kyrkogård i Lycksele. Den gamla samiska gravplatsen i Lycksele har bevarats som en park och med sin helgd. Utgrävningarna år 1950 föranleddes av ändrad markanvändning. Då fordrades först arkeologisk undersökning. Nordiska Museet hade 1945-1954 ett speciellt uppdrag att utvidga sina samiska samlingar. Detta kan vara orsaken till att skeletten kom dit trots att de nazistiska idéerna borde avskräckt. Runt år 1900 grävdes skelett upp för att under rasbiologins tid i början av 1900-talet hamna på museer som exempel på raser underlägsna den ariska. De flesta av skeletten har återbördats. Men år 1950! Fanns det rasbiologiska tänkandet med dess urartning i nazismen? Det kan varit så, ty fortfarande mättes skallar. Högtidligheterna i Lycksele med benämningen ”försoning” är positivt. De bortförda skeletten har varit någras far, mor, syster eller bror. Man kan på webben slå upp Lycksele och programmet den 9 augusti. Grupper har arbetat med historien århundraden tillbaka och med en bred uppslutning. Försoningsdagen i Lycksele har föregåtts av flera års förberedelser med föreläsningar, samtal och överläggningar. Sveriges etniska minoriteter har behandlats på ett kolonialt sätt. Svenska Kyrkan har gett ut fyra volymer VITBOK, men staten har inget skrivit! Jag skulle kunna sluta min artikel här- en historisk sådan och med det positiva ämnet ”Försoning”. Naturligtvis kan individer och grupper i en bygd bli oense, men försoningshögtiden i Lycksele gäller mellan etniska grupper vars förfäder levat inom Sveriges gränser i tusentals år! Sanningen är, att vi i Sverige långt in på 1900-talet levde med rasidéer, som omfattade politiker, kyrka, vetenskapsmän, kulturpersonligheter. Man sökte efter grupper med en viss form på sina skallar och därmed tillhörande lägre raser. Vi trodde att villfarelsen skulle försvinna med nazismen. Vi trodde fel. Idéerna om olika raser har dykt upp igen i de västerländska demokratierna och i Sverige. Rolf Sjölin, Gällstad, samhällsvetare Skriv en insändare – DIN RÖST ÄR VIKTIG! Du har möjlighet att skriva under signatur men bifoga alltid namn, adress och telefonnummer. Texten får vara högst 2 500 tecken inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta ner eller helt avstå från publicering. Manus returneras ej. Mejla din insändare till: insandare@stthuset.com