VellingePosten nr 2 digitalt 2024 1
10 - DEBATT - Framtidens vintrar: Små utsikter ti
ll snö i Vellinge Vellinge förlorar minst 8 snödagar Snön har mest lyst med sin frånvaro i Vellinge under de senaste åren. Med klimatförändringen minskar snöchanserna år för år. Enligt SMHI:s scenarier kommer Vellinge kommun bara att ha enstaka snödagar kvar i slutet av seklet. Det blev lite snö i år under julen. Efter en varm, blåsig och bitvis regnig tredje adventshelg så kom in lite kallare luft vilket gjorde att det snöade dagarna innan jul och en del låg mkvar över julafton. Men vill man vara helt säker på snö på marken bör man fira julen i norra delen av landet. I fjol var det snötäckt i stort sett norr om Mälardalen. Där var det också klart och kallt väder, framför allt under julafton och början av juldagen. Under juldagen och annandagen spred sig molnen upp över landet tillsammans med ett snöfall, eller i Götaland och Svealand regn. Annars har det senaste dryga decenniet bjudit på varierande julväder. Senaste gången hela landet var vitt till jul var 2010, då var det till och med minst en decimeter snö vid samtliga väderstationer. Hur ser det ut i Vellinge kommun? Det är svårt att sätta en enskild siffra på hur många snödagar en kommun som Vellinge har en normal vinter då förhållandena varierar inom kommunen. het. Exakt antal snödagar i framtiden vet vi inte. Däremot ger de en bild av hur mycket klimatet kan komma att förändas. Snölöshet flyttar norrut I dag är det bara några platser i sydligaste Sverige som, i snitt, får färre än tio dagar med snö per vinter. I slutet av århundradet kommer den gränsen ha flyttats norrut och omfatta stora delar av Götaland. I värsta fall så långt som Gävle. Norrland kommer förlora fler dagar med snö, men relativt sett är det de södra delarna av landet som tappar mest. I delar av Skåne förväntas minst 75 procent av alla dagar med snö försvinna. Därmed minskar också chanserna att få se snö på julafton dramatiskt. Vid mätstationen Trelleborg, den närmaste mätstationen som har data för snödjup för Vellinges del, har det bara varit minst en centimeter snö på julaftons morgon under ett år sedan 2010. Det var 2021 då det låg en centimeter snö på marken. Allra mest snö kom det just år 2010 då det fanns 32 centimeter snö på marken, medan åren 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019, 2020 och 2022 var helt snöfria. Sett till det senaste decenniet har man behövt ta sig norr om Stockholm för att ha 50 procents chans till en vit jul. För att vara helt säker på att få vakna till vita vyer har man behövt resa förbi både Hudiksvall, Sundsvall, och Sollefteå. Vintrarna kommer att bli kortare Klimatförändringar gör att vintrarna i Sverige kommer bli allt kortare. Dagarna med snö blir färre. Det här är någonting som klimatforskarna på SMHI analyserat. Vi har räknat ut ett medelvärde för hela kommunen, vilket ger en fingervisning (läs mer i metoddelen). Under decennierna kring millennieskiftet har Vellingeborna kunnat räkna med omkring elva snödagar per vinter. Liten utsikt till snö i Vellinge Men framtidens vintrar och jular ser ut att bli annorlunda. Enligt klimatscenarierna är utsikterna att få någon snö alls i Vellinge kommun ytterligt små i slutet av seklet. En normal vinter förväntas inte bjuda på mer än någon enstaka dag med snö. Den mer optimistiska nivån bygger på en värld där utsläppen börjar minska år 2040, något som kräver kraftfulla klimatåtgärder. Den värre nivån bygger på att vi fortsätter med “business as usual”, och att utsläppen fortsatt ökar genom hela århundradet. Modellerna kommer med mycket osäkerSå här har vi gjort Vår analys bygger modellerad klimatdata från SMHI:s rapportserie från 2015 om framtidens klimat. Klimatmodellen estimerar antalet antalet dagar med minst fem centimeter snö per avrinningsområde under en normal vinter. En kommun kan överlappa flera avrinningsområden. Därför har vi för varje kommun räknat ut ett viktat medelvärde för antalet snödagar. När vi beskriver läget i dag utgår vi från klimatmodellens uppskattning av en typisk vinter åren 1991 till 2013 (snarare än observerad data). Framtidsscenarierna avser åren 2069 till 2098. Genom att använda modellerad data för både nuläge och framtid ökar jämförbarheten. När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör man det för olika scenarier. Det finns alltid osäkerheter när man gör antaganden om framtiden. Dessa scenarier visar vilka effekter olika framtida halter av växthusgaser i atmosfären väntas ha. Vi redovisar här två scenarion: RCP 4.5 (det optimistiska) och RCP 8.5 (det pessimistiska). RCP 4.5-scenariot bygger på att de globala utsläppen börjar minska år 2040. För att detta ska bli verklighet krävs alltså en kraftfull klimatpolitik. RCP 8.5-scenariot visar antar att utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik. Kartorna som visar vita jular åren 20102022 bygger på observerad data från de mätstationer som redovisade snödjup på julaftons morgon. Jens Finnäs / Martin Olsson, Newsworthy i samarbete med Stefan Svensson på Spegeln Staffanstorp. Så troligt är det för en vit jul framöver