Nordisk Energi Solenergi 1
FOKUS SOLCELLSANLÄGGNINGAR Efter att Sverige unde
r 2022 fick 55 333 nya nätanslutna solcellsanläggningar var det totala antalet nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet 147 692 och den totala installerade effekten uppgick till cirka 2,4 gigawatt. Främst rör det sig om små och medelstora anläggningar. Illustration: Energimyndigheten ➛ Den för Sverige rekordstora solcellsparken planeras att byggas på jordbruksmark och produktionen av solel kommer därför att ske i kombination med det existerande jordbruket, som kommer att anpassas och fortsätta. – Solparken i Svedberga är ett bra exempel på att det är fullt möjligt för solelproduktion och jordbruk att samsas på samma yta, säger Peter Braun, som är European Energys projektchef i Sverige, Norge och Finland. I februari i år beviljades projektet prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen, som är högsta instans för frågor av det här slaget. Peter Braun menar emellertid att processen försenats av långsam handläggning och överklagan. Batterier erbjuder flexibilitet Något som också blir allt vanligare är att kombinera solceller med batterier. Medan det under 2021 var omkring 10 procent av de svenska hushåll som installerade solcellsanläggningar som investerade i batterier för att lagra solelen visar statistik från Solar Power Europe att det under 2022 var närmare 20 procent som valde att investera i batterier. För både solcellsanläggningar som ägs av privata hushåll och för kommersiella och 24 NORDISK SOLENERGI MAJ 2023 industriella solcellsanläggningar gör batterier det möjligt att i stället för att sälja överskottselen lagra och använda egenproducerad solel när den behövs. När det gäller den storskaliga produktionen av solel finns det stora fördelar med att kombinera solceller med vindkraft och batterier i så kallade hybridparker. Förutom at de olika teknikerna kan dela på samma infrastruktur, som nätanslutningar och transformatorstationer, kompletterar produktionen från solcellerna och vindkraftverken varandra medan batterierna erbjuder flexibilitet. Samtidigt som batterierna kan lagra den el som produceras av solcellerna och vindkraftverken bidrar de till att stabilisera elnätet genom att balansera utbud och efterfrågan och bibehålla en konstant nätfrekvens på 50 hertz. – De flesta nya vind- och solkraftsparker kommer att ha samutvecklade batterianläggningar som en del av utvecklingsprojekten, förutspår Sebastian Gerhard, som är chef för enheten Batteries på Vattenfall. Forskningen går framåt De flesta solceller är idag kristallina kiselsolceller. Dessa solceller är de som funnits längst på marknaden. I takt med att utvecklingen gått framåt har de emellertid fått både lägre pris och högre verkningsgrad. Det finns numera också flera olika typer av tunnfilmssolceller på marknaden. De har lägre verkningsgrad än kristallina kiselsolceller, men kräver mindre material för att tillverka. De kan även göras böjbara, vilket gör att de bland annat kan fästas direkt på takpannor. Förutom de solceller som idag finns tillgängliga på marknaden håller dessutom en rad nya solcellstekniker på att utvecklas. Bland annat skulle så kallade perovskitsolceller kunna erbjuda en mycket hög verkningsgrad till låg kostnad. Forskarna arbetar därför med att förbättra stabiliteten hos perovskitsolceller, som är känsliga för bland annat fukt, syre och ljus, och med att skapa perovskitsolceller som inte innehåller bly. Även forskningen kring nanotrådbaserade solceller skulle kunna leda till solceller med hög verkningsgrad, samtidigt som materialanvändningen är låg, men den befinner sig fortfarande i ett tidigt forskningsstadium. Färgämnessolceller, eller dye-sensitized solar cells (DSSC), kan tack vare att de efterliknar fotosyntesen även fungera bra i svagt ljus, till exempel inomhus, men verkningsgraden är än så länge relativt låg. ➛