Nordisk Solenergi 1
KISELTILLVERKNING Alltihop slutar med monokristal
lina solceller. Bild: AleSpa, CC BY-SA 3.0 ➛ bli högrent. Kislet säljs i form av stora block, till företag som renar det genom att dra upp ett kristallint göt (avlång klump) ur en smälta med Czochralski-metoden, vilket sedan renas ytterligare genom zonsmältning, där alla föroreningar dras ur götet och samlas i ena änden, vilken sedan sågas av. Efter detta har man högrent kisel, som kan sågas i skivor (wafers) och slipas och poleras till sådan grad att det kan användas till halvledartillverkning eller solceller. Det kisel som GREEN14 producerar förädlas inte direkt i Sverige, för vi har (tyvärr) ingen massproduktion av halvledare eller tillverkning av solceller. Istället säljer man huvudsakligen till det norska förädlingsföretaget NorSun som just producerar högrent kisel för solceller med Czochralski-metoden. NorSun säljer det färdiga, uppsågade kislet vidare i form av polerade skivor till en solcellsproducent, som i sin tur säljer de färdiga, dopade kiselskivorna vidare till en solpanelsproducent, och slutligen kommer solpanelerna tillbaka till Sverige för att installeras på ett hustak av en installationsfirma. Silanet går vidare till flera amerikanska och en holländsk tillverkare av batterielektroder: Sila, Group14 och LeydenJar Technologies. De två förstnämnda vurmar för elektroder i kisel-grafit, eftersom grafitanoder för litiumjonbatterier inte längre är senaste teknik, då dessa nådde sin energigräns för flera år sedan. Framtiden är istället kisel-grafit som både ökar batteriets verkningsgrad och ger 30 procent högre lagringsförmåga. Sila är först med att leverera en beprövad kiselbaserad anod med betydande energitäthet, utan att kompromissa med livslängden eller säkerheten. Materialet kallas Titan Silicon och de stora elbilstillverkarna verkar vara med på noterna. Group14 ska inte vara sämre, utan vill också göra sig av med grafitelektroder och införa kisel-grafit. De kallar sitt elektrodmaterial för SCC55. Kisel-grafit är tänkt att förkorta laddningstiden för elbilar betydligt, något som bilindustrin just nu skriker efter. Holländska LeydenJar menar emellertid att elektroder i rent, flexibelt kisel är framtiden för litium-jon-batterier. De menar att deras nyutvecklade anodfolie i mjukt, poröst kisel kan eliminera de nuvarande så vanliga problemen med svällande och trasiga batterier. Deras nya hypertunna anoder gör batterierna dessutom effektivare, med 70 procent högre energidensitet än gängse batterier, varför man kan göra batterierna ungefär tio gånger tunnare än idag. Återbruk Intressant nog degraderas solpaneler och kan återanvändas i GREEN14s process. Vissa sorter degraderas snabbare, främst på grund av att kislet påverkas av övriga material, ➛ NORDISK SOLENERGI NR 2 2024 37