Budgetunderlag_2024–2026 1
Budgetunderlag 2024–2026 Förord Ett hotat kulturl
iv behöver stöd att utvecklas och tillgängliggöras Kulturrådet behöver ytterligare medel för att kunna skapa förutsättningar för utveckling och tillgängliggörande av den offentligt finansierade kulturen. Det svåra ekonomiska läget i Sverige slår hårt mot kulturlivet, som dessutom utsattes för hårda prövningar under pandemiåren. Vi äskar i budgetunderlaget förstärkningar till bland annat det fria kulturlivet, till kultur i regioner och kommuner och till internationellt utbyte. För att genomföra detta på ett effektivt och ändamålsenligt sätt behövs också ett förstärkt förvaltningsanslag. Sverige ser ut att gå in i en lågkonjunktur 2023. Regionernas och kommunernas ekonomi ställs inför stora utmaningar de närmaste åren. Effekterna av nedstängningen till följd av coronapandemin kvarstår. Inflationen och prishöjningar leder till ökade produktionskostnader för kulturverksamheter. Sämre hushållsekonomi medför minskade biljettintäkter. Dessutom upphör återstartsbidragen vilket innebär att den nödvändiga förstärkningen av det fria kulturlivet uteblir. Det fria kulturlivet är av nationellt intresse men har ofta små ekonomiska marginaler. Kulturrådets bidrag kompletterar insatserna som görs på regional och kommunal nivå. Stödet gör långsiktighet och förnyelse möjlig och även en mångfald av kulturuttryck. Bidrag till det fria kulturlivet är helt avgörande för att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft som det talas om i de kulturpolitiska målen. Att kulturskaparna kan arbeta under rimliga villkor är en förutsättning för ett vitalt kulturliv – en av hörnstenarna i samhällsbygget! Kulturrådet måste därför i bidragsgivningen se till att de avtal och rekommendationer om ersättning som finns efterlevs, och välkomnar den förändrade upphovsrättslagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet. För de kulturverksamheter som anlitar konstnärer och ersätter upphovspersoner när deras verk används kan emellertid kostnaderna komma att öka och det är något som vi behöver beakta i vår bidragsgivning och som ytterligare belyser behovet av stärkta anslag. När det gäller den kommunala kulturen är biblioteken centrala och de har stora behov av återhämtning och utveckling efter pandemin. Kulturrådet anser att de satsningar som nu pågår, exempelvis Stärkta bibliotek och Läsfrämjandelyftet, bör förlängas. En annan central del är kulturskolan. De senaste årens förstärkning genom statliga utvecklingsbidrag, som nu går in på sitt sista år, har bidragit till att bredda verksamheten i både uttryck och målgrupper. Det är på den lokala nivån och i kommunerna som det faktiska mötet mellan barn, unga och konst och kultur främst sker. För att barns rätt till kultur ska kunna förverkligas trots kommunernas försvagade ekonomi krävs ett utvecklat samspel mellan stat, regioner och kommuner, som inkluderar statsbidrag. Andra viktiga områden för Kulturrådet att bevaka under kommande treårsperiod är utvecklingen av den digitalt förmedlade och producerade kulturen som kan möjliggöra både konstnärlig utveckling och förnyelse samt att tillgängligheten till kulturen ökar. Under coronapandemin har Kulturrådet noterat att alla konstnärliga fält kunnat stärkas genom återstartsstödet. Det har också bidragit till ökad tillgång till konst och kultur nationellt och internationellt. Nu hindras dock utvecklingen av den låga pris och löneomräkningen och att återstartsstöden upphört. De statliga anslagen behövs för att stärka den konstnärliga friheten, och för att säkra konst och kultur av hög kvalitet i hela landet! Kajsa Ravin, generaldirektör för Kulturrådet 2/46