Lokaltidningen Kanalen 1
4 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER • NR 44 • VE
CKA 44 • TISDAG 1 NOV • 2022 • ÅRG 27 samhälle &politik Bärgning av del från Äpplet. TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se Marinarkeologerna bakom fyndet, Jim Hansson och Patrik Höglund. Äpplet, undre batteridäck. En av de kanonportar som finns på vraket.Äpplet hade kanonportar i två nivåer vilket vittnar om att det är ett örlogsskepp. Foto: Jim hanSSon, VraK/Smtm Vasas systerskepp Äpplet funnet n VAXHOLM I förra veckan stod det klart att ett världsunikt fynd gjorts i ett sund utanför Vaxholm. Efter att ha studerat vrakdelar kan nu marinarkeologer bekräfta att det är Äpplet, systerskepp till regalskeppet Vasa, som hittats. stort fartygsvrak. Det gick att se att skrovet var bevarat upp till ett undre kanondäck medan skeppssidorna delvis låg nere på botten. I de nedfallna sidorna kunde man se kanonportar i två nivåer, vilket indikerade att det rörde sig om ett örlogsskepp med två kanondäck. – Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak, i ett pressmeddelande på museets hemsida. Stockholm på 1630-talet, Äpplet är möjligen skeppet längst till höger. Det finns mycket dolt under ytan i Vaxholms vatten. Redan 2019 sökte marinarkeologer från Vrak - Museum of Wrecks efter vrak i Oxdjupet. Då fann man två vrak som de först trodde kunde vara Äpplet, ett systerskepp till Vasa, men det visade sig vara fel. Det var istället två skepp från år 1648 vid namn Maria och Apollo. Letandet fortsatte vid ett sund i Vaxholm och i december i fjol hittade marinarkeologerna ett I våras genomfördes en mer noggrann undersökning av vraket. Då gick det att se att vraket hade ett antal skeppstekniska detaljer som tidigare endast setts på kändisen regalskeppet Vasa. För att fastställa att det rörde sig om ett systerskepp till Vasa gjordes ett flertal prover och analyser av vraket. Bland annat fick man reda på att skeppsvirket i ek huggits år 1627 i Mälardalen, vilket är samma plats som Vasas virke kommer från endast några år tidigare. – Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll – vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet! säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak. Fyndet är världshistoriskt enligt museet Vrak och Äpplet kan hjälpa forskarna att förstå svenskt skeppsbyggeri bättre. – Det här kommer att hjälpa oss förstå hur de stora krigsskeppen utvecklades från det instabila Vasa som till bjässar kunde sjödugliga behärska Östersjön – en avgörande faktor för Sveriges framväxt som stormakt på 1600-talet, berättar Patrik Höglund. Äpplet anses vara en del av Sveriges kulturarv och det råder totalt dykförbud i området där vraket ligger. Det kommer bli för dyrt att ta upp skeppet och ställa ut det likt Vasa men tanken är att fortsätta undersöka Äpplet och skapa en 3D-modell av vraket. Jämförelse mellan Äpplet och Vasa. bild: alexander rauScher Äpplet Gustav II Adolf skrev 1625 under ett kontrakt för att bygga två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet färdigbyggt. Konstruktör var Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Han insåg att Vasa hade fel proportioner redan innan hon sjösattes, vilket skulle kunna leda till instabilitet. Äpplet byggdes bredare än Vasa, men blev ändå inget lyckat fartyg. Det var problematiskt att bygga stora örlogsskepp med flera kanondäck. När Sverige 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som seglade mot Tyskland. Skeppet dömdes ut i december 1658 och året efter sänktes Äpplet med flit vid Vaxholm. Källa: Vrak – Museum of Wrecks Lina Abrahamsson redaktionen@fixmedia.se Foto: Jim hanSSon, VraK/Smtm Foto: miKael dunKer, VraK/Smtm Foto: Jim hanSSon, VraK/Smtm Foto: anderS p näSberg, VraK/Smtm bild: per-ÅKe perSSon/nationalmuSeum.