Advokaten 1
göra bäst, som mekaniska och analytiska arbetsupp
gifter, och det mer kreativa och empatiska till människan, för där är vi bäst, säger Charlotta Kronblad. ADVOKATROLLEN BLIR ROLIGARE Även staten har intresserat sig för att snabba på digitaliseringen i den juridiska branschen. Innovationsmyndigheten Vinnova delade senast i slutet av 2018 ut pengar till ett stort antal projekt inom legal tech. Bland dem som fått anslag finns en advokatbyrå, Synch, som tilldelats två miljoner kronor för projektet ”Enterprise-Level Artificial Intelligence for Analyzing Data Processing Agreements”. Vid samma tid fick också Familjens jurist två miljoner kronor för att utveckla ett digitalt verktyg som ska möjliggöra för privatpersoner att själva kunna upprätta bouppteckningar. Även företaget VQ fick anslag för att ta fram en AI-plattform för att analysera avtal. Så vad har vi då att vänta framgent på den affärsjuridiska marknaden? Forskaren Christian Sandström, som på uppdrag av Konkurrensverket har kartlagt digitaliseringen av den juridiska tjänstemarknaden, har sin prognos klar. ”Ju enklare juridiken är, desto större andel av värAnne Ramberg. det kommer att skapas av mjukvaruleverantörer och icke-advokater, vilket leder till prispress och tilltagande transparens” skriver han i forskningsrapporten Disruptiv digitalisering inom marknaden för juridiska tjänster. För advokatbyråerna kan detta enligt Sandström innebära att advokatbyråer med fokus på avancerade juridiska tjänster kommer att tjäna på digitaliseringen. Även högspecialiserade nischbyråer som får möjlighet att köpa in tjänster från exempelvis legal tech-företag kan bli vinnare, när tekniken effektiviserar arbetet och höjer kvaliteten på det. Däremot ser Christian Sandström en risk att övriga medelstora advokatbyråer, som arbetar främst med privatjuridik och enklare affärsjuridik, blir ifrånsprungna på marknaden, när allt mer av deras arbete digitaliBLANDAT RESULTAT AV ENGELSK ADVOKATREFORM I England och Wales öppnades möjligheter för andra än advokatbyråer att bedriva juridisk rådgivning år 2012, med the Legal Services Act. Lagändringen, som syftade till att öka konkurrensen och pressa priserna på den juridiska marknaden, gav möjlighet för nya aktörer att sälja juridisk rådgivning, i form av en licensierad ”alternative business structure” (ABS). Samtidigt fick också advokatbyråerna möjlighet ADVOKATEN NR 2 • 2019 att ta in kapital utifrån och nya ägare som inte var advokater. Myndigheterna hoppades att den nya ordningen skulle innebära stora förändringar, där företag som livsmedelsjätten Tesco skulle komma in och pressa priserna på juridik. Så stora förändringar blev det nu inte. En utvärdering 2017 visade att omkring 80 procent av de 892 aktiva ABS-erna var redan existerande advokatbyråer som släppt in externa ägare. Endast 20 procent var nya juridiska verksamheter. 60 procent av ABS-erna ägdes fortfarande till mer än hälften av de verksamma advokaterna. En av förhoppningarna med reformen, att öka investeringarna i den juridiska branschen, tycktes dock i någon mån ha infriats. Enligt utvärderingen fanns ett visst samband mellan externt ägande och investeringar i bland annat ny teknik. seras och produktifieras. Flera av de intervjuade advokaterna delar Sandströms analys. Över huvud taget beskrivs ett framtidsscenario där marknaden för juridiska tjänster blir större, och där den som är skicklig och långt framme i teknikanvändning har lysande framtidsutsikter. Charlotta Kronblads analys är snarlik Sandströms. Hon förutspår fler alternativa spelare på marknaden, både rådgivare och legal tech-företag som kan fungera som underleverantörer till bland andra advokatbyråer. Det är en i grunden mycket positiv utveckling, menar Kronblad. – Digitalisering är det första skiftet där det inte blir ett val mellan effektivitet och kvalitet. Här kan vi uppnå allt på en gång, säger hon. Dessutom kan digitaliseringen förändra advokatrollen – till det bättre. – Den blir helt annorlunda men fastslår Charlotta mycket roligare, Kronblad. Anne Ramberg tror på en fortsatt teknikutveckling. Dock, menar hon, kommer detta inte att i grunden ändra advokatyrket. – Advokatbyråer kommer att arbeta nära teknikföretagen i framtagandet av digitala lösningar. Men advokatrollen som grundar sig på advokatyrkets kärnvärden kommer inte att förändras. Det är just den skillnaden som advokatbyråerna förstår att upprätthålla, säger Ramberg, som menar att det är en pedagogisk uppgift att förklara för klienter varför det är mer effektivt, ändamålsenligt och bäst gagnar dem att gå till en advokat och inte ett tech-bolag. Enligt Anne Ramberg ska tekniken vara ett arbetsredskap som kan öka effektivititeten och transparensen i ett advokat–klientförhållande. Med det följer också en prisutveckling som gagnar klienten. Samtidigt kan advokatens uppdrag aldrig diskuteras som vilken tjänst som helst, påpekar hon. – Advokatrollen handlar inte om produkter, prismodeller eller teknik. Den handlar om ett rättsstatligt uppdrag som inte ska finansieras av riskkapitalister eller andra. ¶ Byråerna rustade för förändring – vänd! » 35 35 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM