Tidningen Energi 1
I en cirka 150 kvadratmeter stor byggnad placeras
turbinen och generatorn. Via en värmeväxlare driver trycket från ångbrunnen turbinen, med en effekt på 5 MW. Genom en sju kilometer lång slang för man ner vatten i hålet. På botten omvandlas vattnet till torr ånga. Det skapar ett stort tryck i hålet, vilket regleras med ett styrsystem. AI-genererad bild på en tänkt geotermisk anläggning. Vi har valt att satsa på småskaliga, diskreta och modulära enheter som kan smälta in i naturen. Det är ju också lättare ur ett acceptansperspektiv. Jessica Friberg, vd och medgrundare, Jordkraft mer rikta oss främst till industrikunder, säger Jessica Friberg. Än så länge finns dock anläggningarna bara på skissbordet. Jordkraft är precis klara med datamodelleringen och det AI-verktyg som utvecklats i samarbete med Sigma Technology, och som utgör ett så kallat ”digitalt proof of concept”. Nu projekterar Jordkraft för en pilotanläggning (5 MW) i Näs på Gotland, där man sett ut lämplig mark. Tanken är att den ska vara i drift 2027. – Vi har signerat markavtal och genomfört en förstudie av de regulatoriska processerna. Nu använder vi vårt AI-verktyg JordMod som ett projektplaneringsverktyg, till exempel för att simulera borrhålet baserat på omgivande geologi. Planen är sedan att bygga fullskaliga anläggningar med en effekt på 5 MW (vilket motsvarar elbehovet hos 4 000 villor). – Vi har räknat på att ett verk kan kosta cirka 200–250 miljoner kronor, där borrningen står för den klart största delen. Vår kalkyl är att kunna producera el för 25 öre/kWh i produktionskostnad, säger Jessica Friberg. – Jag tycker att det är väldigt konstigt att man inte pratar mer om geotermiska lösningar i den svenska debatten. Det kan ju bli ett väldigt bra komplement till vårt nuvarande elsystem – särskilt nu när det ska fördubblas till 2045. Vilka är de största utmaningarna för er? – Största utmaningen just nu är att vi är ett litet team som ska hantera väldigt många frågor och prioritera rätt spår. Vi har precis inlett en finansieringsrunda och intresset är stort. Nu är det väldigt viktigt att få ombord rätt affärspartners för att snabbt kunna få vår pilotanläggning på plats och kunna skala upp i den takt vi planerar, säger Jessica Friberg. 5 000 GRADER I KÄRNAN I jordens kärna, på 500–600 mils djup, är temperaturen drygt 5 000 grader. Från denna del sker ett värmeflöde upp mot jordskorpan, det cirka fem mil tunna yttre skalet av jordklotet. I jordskorpan ökar normalt temperaturen med 20–30 grader per kilometer. Men i anslutning till vulkaniska områden kan temperaturen öka med mer än 100 grader per kilometer. Källa SGU TIDNINGEN ENERGI NR 2 2025 43 ILLUSTRATION: JORDKRAFT