Porträttet ”Det tar alldeles för lång tid att byg
ga nya nät. Vi vill snabba på processerna” – De senaste åren har de lokala och regionala nätföretagen gjort enorma vinster – även sett i ett internationellt perspektiv. Konsumenterna har fått betala ett högt pris för näten. Samtidigt har bolagen underlåtit att göra investeringar i näten, säger Anders Ygeman. Men varför skulle sänkta intäktsramar öka investeringsviljan? – Jag tror att de nya intäktsramarna ger starkare incitament till att investera. Sedan för jag gärna en diskussion med bolagen hur vi kan öka investeringarna i elnäten och hur en långsiktig reglering kan se ut. Men den måste utgå från att de ökar investeringarna. I början av året presenterades det så kallade januariavtalet, en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, bestående av 73 punkter. Samtidigt fortsätter arbetet med energiöverenskommelsen från 2016, som är i sin genomförandefas. – Arbetet med överenskommelsen går vidare. Närmast på mitt bord handlar det om att se över anslutningsavgifterna för den havsbaserade vindkraften. En del vindlägen är bättre till havs men anslutningsavgifterna är oproportionerligt höga. Vi försöker hitta en kostnadseffektiv modell för detta. Det är inte investerarna som ska behöva stå för det, de bidrar ju med viktig ny energi, konstaterar Anders Ygeman. Målet för energiöverenskommelsen är att uppnå 100 procent förnybar elproduktion till 2040, och att klara noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Under de senaste åren har den förnybara elproduktionen växt kraftigt, framför allt vindkraften som nu står för drygt 11 procent av den svenska elproduktionen. Och för att klara energiöverenskommelsen är det framför allt vindkraften som kommer att växa. Snabb utveckling för förnybart – Den förnybara energin har haft en remarkabel utveckling de senaste åren. De blir effektivare och billigare i en takt som man nog inte trodde för 15 år sedan. Den som vill bygga ny energi har ju flera förnybara energislag som är konkurrenskraftiga och det bådar gott för att nå målen, säger Anders Ygeman. En viktig faktor bakom den snabba utvecklingen har varit elcertifikatssystemet, som infördes 2003. Nu ser det ut som att målet i systemet, 18 TWh, nås redan 2021, vilket gör att priserna på elcertifikat riskerar att urholkas om man inte ser över regelverket. Energimyndigheten har föreslagit en stoppregel för elcertifikaten först 2030, vilket upprört många vindkraftsaktörer. – Vi ska analysera remissvaren som kommer in, innan vi tar ställning ifråga och bildar oss en uppfattning, säger Anders Ygeman. 20 Tidningen ENERGI Nr 3 2019 – Den som vill bygga ny energi har flera förnybara energislag som är konkurrenskraftiga, säger Anders Ygeman. Även om den förnybara elen växer så det knakar ökar riskerna för effektbrist under kommande år. Enligt Svenska kraftnät handlar det om en topp i samband med att Ringhals 1 och 2 börjar fasas ut 2019–2020. Hur ser du på kärnkraftens roll i framtiden, kommer vi klara effektbehoven utan kärnkraften? – Ja, det är jag övertygad om. Det finns inte något förbud i energiöverenskommelsen mot att bygga ny kärnkraft, men kostnaden är hög, och jag har svårt att se att det bär sig på marknadsmässiga grunder. Även vattenkraften har en viktig roll i energiöverenskommelsen. Här är kärnfrågan hur man ska balansera ökade miljökrav mot klimatnyttan och energibehov. Alla tillstånd för vattenkraften ska prövas igen och många i branschen är oroliga för att de inte ska klara nålsögat. – Ja, det är en gordisk knut att klara motsättningen mellan de som vill gynna energiproduktionen och grön omställning, och de som tycker att det är viktigast med den biologiska mångfalden. Jag tror att vi kommer att