MIN JAKT bestämde sig – det här det här jag ska s
yssla med. Att utbilda sig till yrkejägare är knappast en dans på rosor. Först ska man praktisera ett år innan man kan söka som jaktelev på en utbildning som godkänts av Yrkesjägarföreningen. Man ska göra tester, både teoretiska, praktiska och personliga – missar man andra chansen är framtidsdrömmen körd. Flera års praktik och teori varvas. – Man behöver inte ta studielån, säger Henrik och konstaterar samtidigt att yrkesjägarkarriären inte är något för den som vill tjäna mycket pengar för lite arbete. Som yrkesjägare gälhandlar om förberedelse, förberedelse och ... förberedelse. Viltet ska utfodras och ges förutsättningar. Det innebär många och långa dialoger med gårdens övriga driftsgrenar. – Vi ska ha så höga viltstammar som möjligt och samtidigt så låga skador som det bara går. Den som ansvarar för skogen vill ”Jag har aldrig sysslat med något annat än jakt!” ler obekväm arbetstid och många intressetimmar. – Och jag hade nog jagat mer om jag inte valt det här yrket, säger han. För åka runt och panga, som Henrik uttrycker det, det gör han inte. Yrkesjägaren ingår som en del av driften på den stora gården där jakten drivs som ett ben i verksamheten. – Jag har ett serviceyrke. Det är mitt jobb att se till att kunder och gäster tas om hand och får en trevlig upplevelse. Vi ska producera fram jakttillfällen så att kunderna är nöjda när de åker hem. Den stora delen i Henriks arbete helst låta granarna växa in på åkern och den som sköter lantbruket vill ha åkermark långt in i skogen. Någonstans däremellan står Henrik som vill anlägga viltvatten, friställa buskar och träd, så viltåkrar och vårda skogsbryn. – Nyligen fick jag veta att hämplingen älskar kardborrar. Så om vi låter bli att putsa längs skogskanterna har vi ordnat vintermat åt hämplingar och rapphönsen. Henrik går lite igång när det kommer till biologisk mångfald och menar att jägarkåren är den gröna organisation som främst bidrar till den i sin viltvårdande funktion. Viltåkrarna han sår åt Karsholms fasanbesättning gynnar insekterna i åkerlandskapet och humlorna lockas till blommorna. – Och under vintermånaderna ser jag var alla småfåglar hittar skydden vi skapat i det öppna landskapet. Genom att välja rätt grödor och buskar som smälter in i landskapet ökar vi Idag har det blivit vanligare att gårdarna vill ha professionell hjälp men är inte stora nog att bära en yrkesjägare på heltid. Precis som många har en skoglig förvaltning av en extern person. – Istället tar man in en konsult som sköter flera olika gårdar. En av gårdarna som Henrik ägnade sin tid åt var Karsholm. Och i fjol ställde Frederik Treschow frågan till Henrik – ville han ta hand om godsets jaktliga verksamhet på heltid? – Idag spretar min roll mer än någonsin, jag har många fler arbetsområden än bara jakten med tillsyn över allt möjligt. Det är en utmaning den biologiska mångfalden. Samtidigt handlar det också om att skapa ekonomiska incitament, markägaren måste kunna leva på sin mark och där skapar fasanjakten ett värde. Någon vecka efter Henrik avslutat sin utbildning på danska Kalö Jaktvårdskola fick han sin första tjänst på ett gods i Sörmland. Där stannade han kvar i sju år innan han bytte område: – Jag blev jaktvårdskonsulent inom Svenska Jägareförbundet mellan 2004 och 2009. Samtidigt hade han så smått startat upp en egen verksamhet, så när Jägareförbundet aviserade omorganisering och det skulle bli aktuellt att flytta bestämde sig Henrik att bli egenföretagare på heltid. Som konsult inom jakt, kan man kanske säga. – Det var spännande, säger han. 52