Läs 1
– Att tänka kring ett verkligt, kanske vetenskapl
igt ämne, men framställa det så att folk utanför forskningen förstår vad det handlar om. Faktabaserad men personligt hållen sakprosa. – Vi har ett ökande behov RENÄSSANS FÖR ESSÄBOKEN En del ämnen lämpar sig bättre för det litterära reportaget eller essäformen, säger litteraturkritikern och Vi Läser-redaktören Yukiko Duke och förutspår att dessa former kommer starkt. – De håller hög litterär kvalitet men är i sin form och sitt tilltal mittemellan en fackbok och skönlitterär bok. Hon tar avstamp i Marie Darrieussecqs bok Härligt är att leva här. En biografi, helt trogen Paula M. Beckers liv, men samtidigt litterär. FORMATET, FORMATET, FORMATET Berättelsen tar sig många skepnader. Nu låter ljudboken allt mer högljutt tala om sig. En halv miljon svenskar lyssnar på böcker digitalt varje dag, enligt rapporten Svenskarna och internet. Flera författare har börjat skriva direkt för ljudproduktion. Platt-formarna växer i antal. Senaste tillskottet var Bokus Play. – Hittills har ljudet gått bredvid pappersboken, men vi kommer att få se en formatrockad, där ljudet går först för att sedan dyka upp i pappersform, säger Eva att läsa är att resa av det autentiska, det äkta. Det tycker jag att man kan se över alla genrer, säger forskaren Ann Steiner. Yukiko Duke motiverar essäboken med att vi befinner oss i en tid som är ett vägskäl. – På väg in i ett postmodernistiskt samhälle uppstår frågor som hur vi ska förhålla oss till naturen, till människor i andra länder, till klimatkrisen. Det är stora frågor som kommer att vädras skönlitterärt men vissa ämnen lämpar sig mer för sakprosa. Folk ska inte kunna säga att det ”bara är skönlitteratur” utan författarna vill poängtera att det här är verkligen viktigt att ta in. DECKAREN ÄR DÖENDE Esbjörn Knutsson, produktchef på Akademibokhandeln, tror att de senaste årens mängder av psykologisk spänning är på väg att ebba ut. – Utomlands pratar många om att feelgood och romaner med mer vardagsnära problem är det nya heta. Marian Keyes till exempel kommer med en ny bok och hennes författarskap har tagit en ny vändning där hon inte bara är rolig. Kan 2019 bli året då även e-bokläsandet tar fart? – ”Nu kommer e-boken”, har det sagts i tio år. Men någon gång kommer den. Och på kursbokssidan har den slagit igenom, säger Ann Steiner, litteraturforskare vid Lunds universitet. Mitt i den digitala yran står Gedin på Norstedts. Från USA finns förlagor som podden Welcome to Night Vale, som gör radiosändningar från en fiktiv ökenstad där konspirationer frodas, och som blivit till inte bara en utan två böcker. den fysiska boken för 86,3 procent av den totala bokförsäljningen i kronor räknat (2017), enligt rapporten Boken 2018. – Det finns inga tecken på att läsandet kommer att öka men inte heller på att det minskar. Det är inte så enkelt som att man inte vill ha böcker bara för att informationen finns tillgänglig på nätet. Kokböcker fortsätter att sälja. Vi sätter ett större värde på fysiska objekt, att kunna hålla i, känna och rent av lukta på. Den tryckta boken är inte mer värdefull rent kostnadsmässigt men vi ser den som finare, och allt mer satsas på att göra den estestiskt tilltalande, säger Ann Steiner. Boktuggs chefredaktör Sölve Dahlgren ser hur presentsidan växer. – Samlarobjekt, specialutgåvor, signeringar – allt mer görs för att skilja ut sig från det digitala formatet. I andra branscher satsas på unika exklusiva produkter. Akademibokhandeln gör det med anteckningsböcker, men man kan lika väl tänka sig att göra det med böcker.