Tidningen Energi 1
Fjärrvärmedistribution HUR LÄNGE HÅLLER RÖREN? Ru
nt 275 mil fjärrvärmekulvertar kan behöva ersättas fram till 2040, enligt en ny kartläggning. Det kan handla om investeringar på runt 70 miljarder kronor. Kan man livstidsförlängda kulvertarna genom förebyggande underhåll finns det mycket pengar att spara. Sverige finns cirka 275 mil fjärrvärmekulvertar – fram- och returledning i samma schakt – som byggdes under perioden 1950–1980. De äldsta systemen består av betongkulvertar med rör som är inlindade i isolering av mineralull, medan de senare som introducerades på 1970-tal är plastmantlade stålrörsledningar med skumisolering som lades direkt i marken och som dessutom har larmtrådar som möjliggör övervakning. Dessa kulvertar väntas successivt att uppnå sin tekniska livslängd fram till 2040 och behöver då ersättas. Detta är förenat med höga kostnader. Enligt en ny rapport från Sweco, som genomförts på uppdrag av Energimarknadsinspektionen, kan det röra sig om kostnader på omkring totalt 70 miljarder kronor. Summan är dock förknippad med stora osäkerheter, enligt rapporten. Som en jämförelse investerar fjärrvärmebolagen i dagsläget cirka 3,4 miljarder per år i näten. På Energiföretagen har man inte gjort någon egen analys kring hur stora reinvesteringskostnaderna är, men där tror man att det finns pengar att spara med förebyggande åtgärder. – Den uppskattade kostnaden på 70 miljarder kronor bygger på att majoriteten av de gamla kulvertarna behöver bytas ut, men det är inte säkert att det är nödvändigt. Kan man förlänga livslängden genom förebyggande underhåll på kulvertarna och rören finns det mycket pengar att spara, säger Leif Nordengren, ansvarig för fjärrvärmedistribution på Energiföretagen. Han pekar på att många fjärrvärmeföretag arbetar med olika slags metoder och underhållsstrategier för att förlänga livslängden på sina system. Det kan handla om att undersöka och laga delar av kulvertarna samt behålla de delar som är bra. Relining är en metod som är under utveckling och som kan passa när det handlar om infrastrukturen i en utmanande miljö, som mitt i en stad eller under en järnväg där avstängning av annan infrastruktur får stora konsekvenser. 46 NR 2 2024 TIDNINGEN ENERGI I Att byta rör och kulvertar i innerstadsbebyggelse är en dyrbar historia. S ka man byta ut ett rör eller en kulvert som uppnått sin tekniska livslängd består den höga kostnaden av markentreprenad och rörentreprenad. Många av de äldre kulvertarna byggdes när fjärrvärmesystemen var nya i kommunerna och finns ofta i tätort och innerstadsbebyggelse. Där är utmaningarna större och innebär höga byggkostnader, i första hand för återställningsarbete, hinder av ledningar och trafikanordningar. Ytterligare faktorer som driver upp kostnaderna är kopplade till miljökrav för deponi av schaktmassor och CFC-rör vid reinvestering och nyförläggning. – Det pågår därför projekt hur man kan återanvända schaktmassor och i Stockholm renas massorna genom ett samarbete mellan Stockholm stad och Stockholm Exergi. Fjärrvärmebolag tittar även på möjligheten till grundare förläggning av fjärrvärmerör för att därigenom minska schaktkostnader och mängden massor, berättar Leif Nordengren. Sweco pekar på att strategierna kring reinvesteringar i fjärrvärmenätet är olika för bolagen. De stora och medelstora bolagen har mer ekonomiska muskler och har också ofta reinvesteringsplaner. De mindre