Spegeln Staffanstorp nr 5 2024 1
12 Nr 5 2024 Forskningsnyheter Sex effektiva sätt
att minimera din stress Blockerat protein väcker hopp Redaktör: Ragnhild Svensson Hjärnan har en medfödd kunskapsresistens I dagens hektiska samhälle står många av oss inför en konstant ström av utmaningar och ansvar vilket ofta kan leda till stress. En metod för att hantera denna stress och främja känsla av lugn och harmoni är att organisera både hemmet och livet. Här kommer några tips. Våra hjärnor är ”programmerade” så att vi tenderar att lyssna mest på de människor vi gillar – och att lyssna mindre på dem vi ogillar. Det har forskare i neuropsykologi visat i ett experiment. 1) Undvik att ha rörigt omkring dig. En av de främsta känslorna till stress kan vara att man är omgiven av en röra och oordning. Genom att regelbundet rensa och organisera ditt hem kan du skapa en harmonisk miljö. En ren och organiserad omgivning ger ofta en känsla av kontroll och lugn. 2) Skapa utrymme för särskilda ändamål. Organisera ditt hem genom att skapa designade utrymmen för olika ändamål. Ett lugnt hörn för avkoppling, en effektiv arbetsyta och välorganiserade förvaringsutrymmen kan bidra till en mer funktionell och stressfri miljö. 3) Planera dina vardagliga uppgifter Att skapa en daglig plan och en att göra lista kan vara kraftfullt för att hantera stress. Genom att prioritera uppgifter och skapa en strukturerad dag kan du undvika känslan av övervägande ansvar. Planera tid för arbete, vila och nöje för att upprätthålla en balanserad livsstil. 4) Rensa upp det digitala I dagens teknologiska era kan digital oordning vara lika stressande som fysisk oordning. Rensa dina digitala enheter från onödiga filer och appar, organisera e- post och skapa en strukturerad filstruktur. Detta kan öka produktiviteten och minska den digitala stressen. 5) Prioritera självvård Att organisera ditt liv inkluderar att ta sig tid för självvård. Skapa fönster för regelbunden träning, tillräckligt med avkopplande aktiviteter. Prioritera din fysiska och mentala hälsa för att minska stress och öka välbefinnande. 6) Skapa rutiner och ritualer Att etablera dagliga rutiner och ritualer kan vara en kraftfull metod för att minska stress. Genom att börja och avsluta sin dag på ett konsekvent sett kan du skapa en känsla av ordning och förutsägbart som är lugnande. . Rutiner fungerar som ankare i ditt dagliga liv – vilket hjälper dig till att upprätthålla en känsla av kontroll och minskar oro. Källa: Nordic Home Talk Forskare har hittat en läkemedelskandidat som kan bromsa skadlig aktivitet av så kallade aquaporiner – ett protein som spelar roll vid cancer. Förhoppningen är att minska leukemicellernas förmåga att växa. Aquaporiner är vattenkanaler som finns i cellernas membran. Deras roll är att underlätta transport av vatten och andra mindre molekyler till och från celler. På så sätt reglerar de flödet och trycket i cellen. Aquaporiner är centrala för många mekanismer i våra celler, men de spelar även en viktig roll vid flera sjukdomstillstånd som exempel cancer och diabetes typ 2. Det verkar som om cancerceller kan öka antalet aquaporiner för att förbättra sin egen överlevnad och öka sin spridningsförmåga, säger Karin Lindkvist, professor i cellbiologi vid Lunds Universitet. Ett mål är att utveckla nya läkemedel som blockerar aquaporinernas aktivitet. Nu har en forskargrupp vid Lunds Universitet för första gången lyckats ta fram en bild av ett aquaporin med ett läkemedelskandidat bunden till proteinet. Det har gjorts med hjälp av kryptoelektronikmikroskop, som är en teknologi med extrem hög upplösning. Forskarna har även visat att leukemicellers förmåga att växa kan påverkas av läkemedlet genom att inaktivera aquaporinerna. - Genom att förstå hur proteinet är uppbyggt och hur läkemedel fäster vid det, försöker vi förstå hur cancercellerna reagerar på nya läkemedelskandidater. Det innebär att vi nu kan börja utveckla nya och bättre läkemedelskandidater som slår selektivt mot vissa grupper av aquaporiner för att sedan gå vidare och undersöka läkemedelseffekten för olika cancerformer säger Karin Lindkvist. Källa Forskning.se Tack vare vårt minne kan vi lära oss nya saker. Vi lär oss dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman dessa för att dra nya slutsatser om vår omvärld. Det är viktigt för att vi ska lära oss snabbt och flexibelt. Säg att du går i en park där ser du en man med en hund, några timmar senare ser du hunden i stan tillsammans med en kvinna. Din hjärna gör då snabbt kopplingen att mannen och kvinnan är ett par även om du aldrig har sett dem tillsammans. Att vi gör sådana slutledningar är i grunden nödvändig och bra, men risken finns att vår hjärna drar fel slutsatser, eller minns selektivt. För att ta reda på vad som påverkar våra möjligheter att lära oss och göra slutledningar riggade några forskare ett experiment där försökspersoner fick i uppgift att komma ihåg att koppla samman olika föremål. Det kunde vara en skål, en sax, en boll eller något annat. Det visade sig att förmågan att komma ihåg och koppla ihop information hängde samman med vem sm presenterade den. Var det en person som försökspersonen gillade underlättades kopplingen av informationen , jämfört med när informationen kom från en person som försökspersonen ogillade Så fungerar det även i verkliga livet. Säg att ett politiskt parti argumenterar för höjd skatt för att vården ska bli bättre. Vid ett senare tillfälle besöker du en vårdcentral och noterar att förbättringar har gjorts. Sympatiserar du med partiet som ville förbättra vården är chansen stor att du tillskriver förbättringarna just skattehöjningen även om de kanske har en annan orsak. Det finns gott om forskning som beskriver att människor tar till sig informationen olika beroende på vem som förmedlar den. Det finns även forskning som pekar på att detta hänger samman med sådant som polarisering och motstånd till ny kunskap, det som kallas kunskapsresistens. Forskningen visar hur dessa betydande fenomen till en del kan härledas till grundläggande principer som styr hur vårt inne fungerar. Spännande är att vi tar till oss information olika beroende på vem som säger något, även om informationen är helt neutral. I det verkliga livet där informationen ofta väcker starka reaktioner kan sådana effekter bli ännu mer påtagliga. Källa Forskning.se