Framtidens Vindkraft 1
med vind för vindkraft Kårehamn havsvindpark utan
för Öland bestående av 16 MHI Vestas 3 MW vindkraftverk. att man rör sig i okänd terräng med hänsyn till hur vindkraftverkets vingar påverkas och därmed hur tornet och nacellen (generator/-teknikhuset på toppen) påverkas av vibrationer och ojämn belastning av rotorn och drivlinan. Men generellt säger man i dag att ju högre desto bättre. Vinden högre upp är kraftigare, mindre turbulent och därmed stabilare och mindre mekaniskt påfrestande än vid lägre höjd, där terräng, skog, byggnader med mera skapar vindmönster som påverkar vindkraftverkets produktion och konstruktion negativt. Det gäller i mindre grad på havet men även där är vinden mera ostabil nära havsytan som en följd av den rörliga luftmassans friktion med denna. Service på vindkraftverk i Kårehamn. Tio gångar lättare på 10 år ger vindkraften växtvärk ➛ Det har givits som exempel på vindkraftens utveckling, att om det största moderna havsvindkraftverket byggdes med samma teknik, material och komponenter som för bara 10 år sedan skulle det väga ungefär 10 gånger så mycket som det gör i dag. Det är den utvecklingen som möjliggör att vindkraftverken kan fortsätta växa. Redan nu har SiemensGamesa annonserat sitt havsvindkraftverk SG 14–222 DD med en rotordiameter på över 220 meter som förväntas bli klart 2024. I teorin är det ingen övre gräns för hur stort ett vindkraftverk kan bli men när vingspetsen på rotorn kommer mera än 300 meter över land- eller havsytan uppstår så pass stora meteorologiska skillnader mellan vind, temperatur, luftdensitet och fuktighet från nedersta och översta vingspets 48 FRAMTIDENS VINDKRAFT 2021 Större rotor ger högre verkningsgrad Generellt gäller det för vindkraftverk att ju större svepareal (rotordiameter) desto lägre vindhastigheter går det att producera vid och desto högre blir verkets så kallade kapacitetsfaktor som definieras vid verkets maximala elproduktionsförmåga (xWh/tid) dividerat med den faktiskt levererade elproduktionen, motsvarande hur mycket av tiden verket producerar vid full effekt (det sistnämnda också benämnt ”nameplate capacity” på engelska). Kapacitetsfaktorn är avhängig flera parameter tex vädret, läget och verkets tekniska förmåga. För ett modernt vindkraftverk på havet kan kapacitetsfaktorn ligga mellan 40 och 50 procent medan kapacitetsfaktorn för ett äldre landbaserat verk kan ligga nere kring 25 procent. I det sistnämnda fallet betyder det att även om verket enligt effektspecifikationen teoretisk skulle kunna leverera tex 10 GWh elektricitet årligen vid ideala vindförhållanden och oavbruten maxproduktion, då levererar det istället rejält 2,5 GWh, därför att det finns olika driftavbrott pga. underhåll, tekniska fel, för lite vind, isbildning på vingarna eller den så kalllade ”curtailment”, där ägaren av verket stänger av det för att elen inte går att