Sten Omslag
Sten Innehåll Sten 1/2024
Sten Ordföranden har ordet: Vi behöver bli mer att
raktiva
Sten Kort & gott: Vyn, Designprisvinnaren, Nominer
a till Stenpriset 2024 med mera
Sten K-sten: Orgelpipan 4 i Stockholm
Sten INtervju: Anna-Malin Andersson
Sten Årets sten: Kinnekullekalksten
Sten Projekt: Kenzas kök
Sten Projekt: Söndrums församlingsgård
Sten Projekt: Kungliga Operans fasad
Sten Projekt: 1700-talsherrgård
Sten Tekniskt: Smågatsten på rätt sätt
Sten Stenpriset 2023: Utdelningen
Sten Årsmötet 2024
Sten Nyhet: Dramatens nya entré
Sten Krönikan: Josefine Kastberg, Arkkas Arkitektk
ontor SMÅSTEN ▼ KRÖNIKAN JOSEFINE KASTBERG FOTO: TORE TOBIASSON Droppen som urholkar stenen S olvarma klippor. Vågor som rullar in och bryts mot granitens yta. Under fötterna är berghällen ömsom slät och ömsom skrovlig. Slät där den över tid har blivit slipad av havet och vinden. Skrovlig där delar av bergarten mer envist stått emot tidens tand. Mellan klipporna breder klapperstensfälten ut sig. Mjuka och lena stenar som rullats av havet och stötts och slipats mot varandra. I urberget finns spår från istiden. Över isräfflorna hoppar vi kusiner, en lek över spåren i klippan utanför mormor och morfars stuga. De lena klapperstenarna är spelpjäser i leken. Över klipporna går leken med siktet inställt på dykstenen och ett svalkande dopp. Tänk så olika stenytor kan upplevas. Hård, kall och oförsonlig. Mjuk, len och inbjudande. Allt beroende på hur vi bearbetar stenen och dess yta. Vi kan krysshamra, lågerhugga, flamma, finsåga, slipa och polera stenen. Varje typ av bearbetning lockar fram olika karaktärer hos bergarten. Ju mer vi bearbetar ytan desto mer djupnar kulören. I den polerade ytan framträder kulör och mönster som mest. Stenens förmåga att lagra värme och kyla är också spännande. Samma plats som är så inbjudande att sitta på i sommarsolen, kan vara så avvisande på vintern. Det är något männis”Köksöns hörn där man helst står och hänger mörknar av alla de gånger handen stannar här. I golvet och på trappans steg framträder efterhand spåren av fotstegen.” 44 kan har utnyttjat i långa tider. Tjocka stenmurar lagrar nattens svalka och skyddar mot solens värme under dagen. I vardagen och i mindre format kan vi också använda denna förmåga. Uppvärmd i ugnen kan en slät sten skapa förutsättning för den bästa hemmapizzan. Infrusna bitar av sten ger möjlighet till spektakulär uppläggning av vanlig glass. Och så det oväntade, stenbänken som borde vara kall i januari men som genom omsorg om den som ska använda bänken fått bli uppvärmd. Sten är ett material som upplevs som evigt och oföränderligt, men är ändå påverkbart. Om vi ger det tillräckligt lång tid räcker handens beröring för att förändra stenen. Köksbänkens polerade yta blir med tiden matt där grytor och kastruller oftast står. Köksöns hörn där man helst står och hänger mörknar av alla de gånger handen stannar här. I golvet och på trappans steg framträder efterhand spåren av fotstegen. J ag reser mig från skrivbordet för en lunchpromenad längs havet. Ett snabbt varv runt fästningen bara. Spåren från stenbrytningen är fortfarande synliga, inte minst i stenbrotten längs strandpromenaden. Här finns den speciella form av granit som bara finns på två platser i världen, här i Varberg och i den indiska delstaten Tamil Nabu. Charnockit, eller som den kallas här Varbergs granit. Vårsolen skiner från en klarblå himmel. Vinden är frisk och havet slår mot stranden. Dagar som denna med försiktig vårsol kommer att varvas med horisontellt regn och gråväder. Men det blir ljusare för var dag. Ur fjolårsgräset sträcker snöklockorna upp sina vita blommor. Än så länge behövs vinterjackan, men snart har vi sommaren här. Med solvarma klippor och vågor som kluckar. Då är det dags för ett hopp från dykklippan igen! JOSEFINE KASTBERG, ARKITEKT PÅ ARKKAS ARKITEKTER & VINNARE AV STENPRISET 2023
Sten Nyheter: Arbetsmiljö, kvartsit och ett förvär
v
Sten Marknaden