Nordisk Energi 1
AKTUELLT ENERGI 80 MW/500 MWh/1.8 miljoner kubikm
eter/126 m fallhöjd, vattenlagring i Wendefurth, Tyskland. © Vattenfall AB ➛ dramatiskt från de 49-64 öre som anges ovan. Energiforsk anger också att ca hälften av de kostnader de beräknat består av just fi nansiella kostnader. Ägaren till den nya reaktorn i Finland, TVO, har angett att man kommer att producera el för motsvarande ca 40 öre/kWh. Detta är ett mycket intressant värde eftersom det indikerar vad som är möjligt med nya kärnkraftverk. TVO-3 har dessutom varit ett mycket svårt projekt med kostnadshöjningar och förseningar. I ett mer framgångsrikt projekt, särskilt om man samtidigt eller kort efter varandra bygger fl era reaktorer borde det gå att hålla nere kostnaderna. Man säger också att av de ca 80-100 miljarder kronor som projektet kostat, kommer TVO bara att betala 55 miljarder efter överenskommelse med leverantören, vilket antyder att 55 miljarder är den summa projektet hade kostat om projektet inte råkat ut för problem. I Energiforsks tabell ovan (Figur 7), blir också investeringen cirka 64 miljarder i det låga alternativet, vilket skulle kunna motsvarar 55 miljarder i 2010 års pengavärde. Andra kostnader, back-up, lagring, systemtjänster mm I ett nationellt försörjningssystem måste man förutom att erbjuda tillräckligt med energi över en viss tidsperiod också garantera tillräcklig eff ekt i varje ögonblick. Detta behövs dels för att hålla elnätet stabilt, dels för att säkerställa trefasnätets optimala funktion. Eldistributörer klagar idag på att de ser mycket mer så kallad reaktiv eff ekt i nätet 2 Traditionell elproduktion med stora generatorer med svängmassa . kan hålla nätet stabilt, tusentals asynkrona vindkraftverk har svårare att bidra med sådana tjänster. Kraftslagens plats i elförsörjningen Vindkraften dras med ett stort problem: Det är väderberoende. Man vet aldrig om det ger noll eller 5 000 MW eller mer. Det här har hittills kunnat hanteras dels av vattenkraften som kan reglera variationer i såväl produktion som förbrukning i elnätet. Men framförallt har en stadig basproduktion av kärnkraft stöttat elnätet med stabil tillgång på el som fungerar 24/7 med mycket hög tillgänglighet under den tid på året då elen behövs som mest. Den svenska kärnkraften kommer att försvinna om kanske 10-30 år, av åldersskäl. Då står vi eventuellt inför en situation där vindkraften ska ersätta kärnkraften och dessutom klara av att försörja alla de ambitiösa projekt som regering och näringsliv tycks vilja ha. Det diskuteras ett ökat elbehov motsvarande 50-100% av dagens produktion. Den svenska vattenkraftens sammanlagda maxeff ekt om ca 14 000 MW utgör ungefär 50% av behovet under topplasttimman idag. För att ersätta kärnkraften behöver man bygga ca 20 000 nya vindkraftverk under en 20-årsperiod. Detta skulle innebära 1 000 nya verk om året, tre om dagen i 20 år. Men eftersom vindkraftens livslängd bara är ca 20 år så blir det att börja om från början efter 20 år. Man kommer alltså att tvingas bygga tre nya vindkraftverk om dagen i all evighet, till en kostnad om 40 miljarder per år. Efter en sådan utbyggnad kommer vindkraften att ha en maximal eff ekt om 30 000 MW, men därefter kommer lika mycket att behövas för utbyggnaden av alla klimatomställningsrelaterade projekt (Hybrit, elbilar mm). Var kommer den kapaciteten ifrån? En del kan kanske täckas av import och diverse värmekraftanläggningar, man kan kanske hoppas på 5 000 MW från sådana källor. Men resten då? De fl esta politiker verkar helt övertygade om att det fi nns lagringsmöjligheter för el. Men ett lagringssystem skulle behöva ha en kapacitet om 100% av den behövda eff ekten under ca 2/3 av tiden i ett vindkraftsbaserat elsystem. Enkelt uttryckt betyder det att man behöver kapacitet under 2 dagar och den tredje blåser det så att man kör på full eff ekt för att fylla upp lagret. Det ger en kapacitetsfaktor om 33%. Om vi tar fallet med ett utbyggt system så motsvarar det 30 000 MW 2 Den reaktiva eff ekten är eff ekt som inte förbrukas av den anslutna lasten utan sänds tillbaka till växeleff ektkällan. Sändandet och mottagandet av reaktiv eff ekt ger överföringsförluster och de reaktiva strömmarna reducerar elkraftsledningarnas kapacitet att överföra nyttig eff ekt 66 Nordisk Energi 2 2022