NG Sthlm 1
I FILMEN FÅR Hanna hjälp av den frisläppta karakt
ären Liv, spelad av debutanten Vera Carlbom. Hon får Hanna att ”hitta tillbaka till sin fitta”. – Hon är min tappning på Ryan Gosling i Crazy, Stupid, Love. Det är roligt att titta på en yngre generation och hur det är för dem. Gigekonomi, osäkerhet, man hittar säkerhet i stjärnorna och manifestering. Det är sånt man tar till för att de andra grejerna inte finns. Det finns inget tryggt system. Liv är en kommentar på vår otrygga tid. INSPIRERAD AV ERIKAS film passade jag på att närstudera onanistatistiken. Det visade sig att bara 32 procent av svenskarna onanerar flera gånger i veckan. Samtidigt har 16 procent onanerat på jobbet. Det där var nytt för mig. Jag har aldrig testat det. Har du? – Nej. Det har jag frågat folk om när jag höll på med manuset. Känner du någon som har gjort det? – Flera killar. Men ingen tjej. Hur ska man jämna ut de här skillnaderna? – Mindre skambeläggning. I filmen framhäver vi positiva hälsoaspekter. Och generellt är just detta med att få en paus på jobbet underskattat. Tidigare fanns det rökpauser. Och vi behöver verkligen sådana. I FILMEN VILL Henrik Dorsin bland annat införa pleasure pause. – Det är bra med korta pauser: för Wordfeud, yoga, att klappa en hund eller onani. Jag tänker att onanin i filmen är en metafor för att inte vara så resultatinriktad. Att vara mer här med sig själv. Men nu har du valt onani och det drar intresse till filmen. Folk reagerar på att 24 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2022 filmtiteln är Året jag slutade prestera och började onanera, inte Året jag slutade prestera och började klappa en hund. Titeln lovar väldigt mycket. Vad är din relation till onani? – Jag har börjat reflektera mycket mer över det i och med manusarbetet. Jag blev så nyfiken. Det blev en väldigt bra ursäkt att byta ämne när folk började prata om sina bostadsräntor och köksrenoveringar. Men nu är det färdigpratat om det. Nu kan jag inte använda den ursäkten längre. Men vad är dina slutsatser, nu när du har forskat i det ett tag? – Jag har lärt mig att hälsomässigt är det väldigt bra. Vad ligger en rimlig nivå på för att må bra? – Ingen aning. Det är upp till var och en. Men alla ska ge tid till sig själv, skapa plats för sina tankar. Lyssna på kroppen. Vi är vana vid att köra över våra kroppar. För det är så jävla mycket vi ska hinna med. Danmark, statistiskt sett, är också mycket bättre på att onanera. Och så är man mycket mer frisläppt i Danmark, som även har anordnat en Masturbate-athon. Vad är det för fel på Sverige? – Danskarna är så mycket bättre på allt! Festa, röka! Det är mer kosmopolitiskt i Danmark känns det som? Det handlar mer om att ha ett najs liv, inte om jobbet enbart. Här i Sverige är det mer lutherskt och fyrkantigt. Danmark är mer festinriktat, levnadsglatt? Min nästa fråga handlar om konditionen hos svensk film. Vad har du för reflektioner? – Jag gillar komedier och romcoms. Har tittat mycket på sånt och där har jag känt en frustration över att de inte är bättre här. Annars det som händer just nu är att det finns en osäkerhet eftersom biograferna har haft det blodigt i två år. Jag är väldigt angelägen om att folk ska gå och se min film på bio. Om vi vill att alla ska prata om mer intressanta saker än renoveringar, måste vi få dem tillbaka till gemensamma kulturupplevelserna. Vad har du senast sett på bio, som vad bra? – Fire of Love, när jag var i New York. Den var så mysig. Ljudet, bilden - den var så meditativ, och rolig. Sedan såg jag Minioner med mitt barn. Jag hade så kul. Mina all time-favoriter är Paddington 2 och Toy Story 3 så att… – Har du sett Minioner? Den utspelar sig på sjuttiotalet och är så jävla rolig. Jag såg den nu för tredje gången. Tillbaka till din mer grova humor. Hur klarar du dig här? I Sverige fattar folk inte ironi eller anspelningar. Måste du förklara dig ofta? – Jag är barn till en New York-jude. Träffade min släkt i somras och insåg att jag är en utspädd version av mina släktingar i USA. De är mycket grövre. Jag är den svenska varianten av en New York-jude. Jag bidrar ofta till stämningar som folk inte kan hantera. Och jag är bara: men gud fatta så kan du skratta. Jag hamnar ofta i ett läge där jag säger något som är ett skämt och personen väljer att inte ta det som ett skämt. Då kan jag inte släppa det, jag driver på, och det kan bli jättejobbigt. Vad är det grövsta du har skämtat om? – Det som är skönt med mig är att jag glömmer bort. Som det med kulturministern 2012. Jag glömde bara bort det. Och det var rätt grovt. FÖR TIO ÅR sedan invigdes Göteborgs filmfestival med Axel Peterséns champagnestänkta västkustthriller Avalon. Dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth höll ett tal under invigningsceremonin, men strax efter hennes tal kommenterade Erika Wasserman (då Avalons producent) att hon hoppades att kulturministern skulle sitta kvar under hela filmvisningen, eftersom hon hade sett att ministern lämnat salongen efter en kvart under visningen av filmen Man tänker sitt på Göteborgs filmfestival två år tidigare. – Just då kände jag mest: men gud det vore omöjligt att inte reagera och säga något. Här sitter en kulturminister. Det var så himla ytliga insatser när det kom till kultur och när hon pratade om det kände jag mig väldigt oinspirerad. Så det var en spontan grej. Jag såg att hon satt i publiken och jag visste att hon hade gått ut senast. Och jag tyckte att det var kass stil. Men jag tror att vi kanske träffades sedan och att jag sa till henne att det inte var meningen att hänga ut henne. Snarare sätta ner foten för kulturskaparnas skull. Om du ser en svensk film gå inte ut. Vi vill ha mer respekt. Du är här för att verka för bättre förutsättningar för kultur och då kan du göra ett bättre jobb. Jag är inte för personangrepp. Det är sällan kulturskaparna sätter ner foten på det sättet. – Jag säger ofta som jag tycker och det är inte alltid toppen. Jag hoppas att du ska fortsätta säga ifrån. – Jag med och nu är det ett riktigt obehagligt klimat. Frågan nu är hur man ska navigera i den här nya verkligheten. De direkta konsekvenserna är mycket negativa för ett fritt skapande. Jag har inte riktigt landat i något mer än att det blir fyra jobbiga år. Igår skulle jag läsa på om de nya tilltänkta ministrarna. Men jag lade mig istället och tittade på Curb Your Enthusiasm för att lugna mig. Året jag började prestera och började onanera har svensk biopremiär den 21 oktober.