JiM på Kulturrådet 1
JiM på Kulturrådet Problemet visas bland annat i
följande studier: • Enligt Myndigheten för Kulturanalys rapport Hotad kultur (2015b) hade 35 procent av författarna i undersökningen drabbats av hot och trakasserier under sin yrkeskarriär. Våld drabbar ungefär lika många författare som konstnärer. Rapporten visar att män och kvinnor drabbas i liknande utsträckning sett till andelar som upplevt hot, våld eller trakasserier. Men eftersom antalet kvinnor i de undersökta yrkesorganisationerna är betydligt större än antalet män innebär den relativt jämna fördelningen i andelar att det till antalet är betydligt fler kvinnor än män som har utsatts. De hot, trakasserier och våld som yrkesgrupperna utsätts för påverkar enligt rapporten utövarna på en rad sätt som riskerar den konstnärliga friheten. Bland de utsatta författarna är det ungefär en tredjedel som har övervägt att lämna ett uppdrag eller inte arbeta med ett visst ämnesområde. • I rapporten Konstnärers arbetsmiljö (2016b) bekräftar Konstnärsnämnden bilden att konstnärer som upplevt hot, trakasserier, mobbning och fysiskt våld ofta avstår från konstnärlig verksamhet. Kön är den vanligaste orsaken till trakasserier och drabbar kvinnor i dubbelt så stor utsträckning som män. Rapporten visar att sexuella trakasserier är mest omfattande i kollegiala kontexter. Utsattheten är större inom mer kollektiva konstarter – som framför allt dans och teater – än områden som ord eller bild och form. • Fackförbundet DIK genomförde 2019 en undersökning som visar på problem med kränkningar, hat och hot mot Sveriges bibliotekarier (DIK 2019). En majoritet av de svarande angav att de upplevt aggressivt beteende från besökare och en tredjedel uppgav att de utsatts för kränkningar och trakasserier. Kvinnor hade i högre grad upplevt kränkande tillmälen än män. Upplevda kränkningar var särskilt vanligt i gruppen som varken definierar sig som kvinna eller man. Resultaten visar också att 16 procent av kvinnorna hade utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp i sitt arbete under de senaste två åren, jämfört med 2 procent av männen och 18 procent av de som definierar sig som annat. • Diskrimineringsombudsmannen (DO) genomför löpande tillsyn av hur arbetsgivare uppfyller kraven på så kallade aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Under åren 2017–2019 granskade DO särskilt en bestämmelse som handlar om att arbetsgivare ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier (do.se). DO granskade 92 arbetsgivare inom kultur, media och juridik. Av dessa hade cirka 85 procent någon form av brister i sina riktlinjer och/eller rutiner. Kulturrådets koppling till problemet Kulturrådet har inget uttalat uppdrag att arbeta med våldspreventionsfrågor. Myndigheten vidtog dock ett antal åtgärder till följd av metoo-uppropet hösten 2017. Bland annat förtydligades i villkoren för bidrag att bidragsmottagare ska ansvara för att projektet eller verksamheten bedrivs i enlighet med gällande svensk lagstiftning. Det inkluderar att våra bidragsmottagare som också är arbetsgivare ska uppfylla sina arbetsrättsliga skyldigheter. Myndigheten upprättade även en riktlinje mot oegentligheter som inkluderar hur Kulturrådet hanterar eventuella indikationer på missförhållanden och trakasserier i samband med bidragsmottagares verksamheter eller projekt. Kulturrådet har även genomfört kunskapshöjande och främjande insatser kring frågor som uppropet aktualiserat. Under 2018 fick Kulturrådet ett tillfälligt uppdrag att särskilt lyfta frågan om sexuella trakasserier i dialog med Sveriges regioner. Kulturrådet fortsatte att diskutera frågan på dialogerna under 2019. 20/31