Svensk Jakt nr 8

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Bockjakt Svensk Jakt Sveriges strörsta bocktroféer Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Älgen och klimatet Svensk Jakt Älgjakten som kulturbärare Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Elektriska handskar Svensk Jakt Jakthistoria Svensk Jakt Bygg ett kallrökskåp Svensk Jakt Någonstans att jaga Svensk Jakt Duellen - luftgevär Svensk Jakt Bli bättre hagelskytt Svensk Jakt Guldbockarna Svensk Jakt Ett liv med jakthund Han är man för sin hatt. Bo Malmqvists huvudbonad avslöjar ett innehållsrikt liv med hundar och jakt. Han har varit medlem i Svenska Jägareförbundet i 74 år och hans uppfödning av gråhund har belönats med Hamiltonplaketten. 74 år som medlem i Jägareförbundet: Ett liv med jakthund S Text & foto Suzanne Fredriksson Tt& f t SF d ik vensk Jakt besöker Bo Malmqvist och hans fru Birgit i deras nuvarande hem, en villa i ett område som invånarna lite skämtsamt kallar ”Vismarå”, på rikssvenska ”vi som har råd”, i utkanten av Hudiksvall. – Efter fyllda 80 blev det lite för tungt att sköta vår gård, Tores, med uppfödning av köttdjur och ett boningshus på 300 kvadratmeter uppvärmt med ved, förklarar Bo. Vi slår oss ner vid ett bord laddat med årsböcker, stamtavlor och album. Samtalet växlar mellan dåtid, nutid och spännande upplevelser, allt kryddat med en hel del bestämda åsikter. Bos debut som jägare skedde i mycket unga år då han försvarade gårdens höns. Med en ”lånad” bössa sköt han rävar genom ett hål i laduväggen. – En räv tog 18 kycklingar i ett svep så det var befogat, förklarar han. Sedan dess har mycket förändrats och det råder en helt ny tidsanda. Med glimten i ögat beskriver Bo dagens jägare: ”helskägg, kepsen bakofram och en jättestor pickup”. – De har inget tålamod och tittar mer på telefonen än på vad som händer i naturen. Enligt min mening missas en stor del av jaktupplevelsen med all ny teknik. Visst är pejlen värdefull, inte minst där det är gott om varg, men den ska inte användas för att kunna hämta upp hunden när man inte orkar vänta längre, säger Bo. Modern teknik visar sig vara ett brännbart ämne. – Jag har slutat döma jaktprov efter att protokollen blev webbaserade och jag saknar de riktiga årsböckerna. Det är omöjligt att hänga med om man inte kan hantera dator eller smartphone. Jag är inte den enda i min generation som avstår från olika uppdrag på grund av detta och mängder av värdefull kompetens går förlorad, säger Bo. Du är en av Jägareförbundets mest trogna medlemmar, hur blev det så? – Farfar var kronojägare, det vill säga skogvaktare anställd av Domänverket. Jag tillbringade mycket tid hos honom under uppväxten. I hans arbetsrum hittade jag en intressant tidning, Svensk Jakt. – Den och farfars två stövare väckte intresset. Jag ville lära mig jaga och jag ville ha en hund. Farsan var inte särskilt jaktintresserad, men jag hade tur med grannen, Kalle Östberg, som gillade att jaga hare. Det fanns inte så gott om skogsbilvägar runt Bergsjö på den tiden, så det gällde att vara ute i god tid om man skulle få en plats för att släppa hunden sin. Där satt jag och väntade in Kalle på hans brokvist vid femsnåret på morgonen, för att vara säker på att få följa med. Då var jag 13 år, minns Bo. – Kalle lärde mig mycket, inte minst värdet av att låta hunden sköta sitt arbete i lugn och ro, lyssna, sitta still, elda och njuta av stunden. Fyllda 14 år ansåg sig Bo mogen att bli medlem i Svenska Jägareförbundet samt att få en egen hund. Medlemskapet löstes enkelt, lite svårare var det med hunden. – Jag ville ju ha en stövare förstås, men mina föräldrar sa nej, ”inga ylande stövare på vår gård”. Så det blev en tax i stället. – Tyvärr blev den överkörd. Det var min första erfarenhet av att förlora hundar under jakt, något som är bland det värsta man kan uppleva, säger Bo. I tidiga tonåren jagade Bo med lånade hundar så ofta han kunde. Fyllda 15 slutade När Malmqvists återvände hem till Bergsjö 1965, ändrades förutsättningarna till det bättre på flera plan. Bo utbildade sig till brandman och köpte släktgården Tores. – Brandman var det perfekta yrket för mig, jobb i ett dygn och sedan ledig i tre – och all semester under jaktsäsongen. Så gick det till i över 30 år. – Många av mina kompisars fruar klagade över att deras gubbar alltid var borta, men det har Birgit aldrig gjort. Det är hon som har skött om precis allt, hemarbete och valpar. Om jag blev tvungen att avbryta en jakt för att infinna mig på brandstationen åkte Birgit ut i skogen, oavsett väder, för att vänta in hunden. Utan henne hade absolut ingenting fungerat. Nr 8 | 2025 SVENSK JAKT 77 han skolan, började arbeta och kunde köpa sig en egen hund. Det blev en drever, Clary. Det var ett val som fick följdeffekter för all framtid. Liksom ett oväntat hundmöte ett par år senare. – Jag passerade utanför biografen i Bergsjö när jag fick syn på en stor, svartvit jycke. Jag hade bara ögon för hunden, men efter en stund upptäckte jag att det fanns en mycket vacker flicka i andra änden av kopplet. Det var Birgit. Hon arbetade hos en veterinär och var ute och rastade hans hund, skrattar Bo, då 20, Birgit var 18. I dag har de varit gifta i 65 år och alltid delat tillvaron med en flock hundar. – Under några år på 1960-talet jobbade jag som sotare i Sundsvall. Vi fick hyra en lägenhet på Storgatan av Gösta Valentin, bland travfolk känd som ägare till en av världens bästa travhästar på den tiden, Pluvier III. – Som mest hade vi tre drevrar samt en valpkull, sex stycken, i lägenheten. Men det gick bra, hyresvärden var djurvän, säger Bo. Svensk Jakt Kustjägare med passion för havet Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Saftiga fågelrecept Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Kåseri Svensk Jakt Nästa nummer