Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
AKTUELL T – Badhus och ishallar har den största p
otentialen när det gäller energieffektivisering, säger Tomas Berggren, senior rådgivare på Energimyndigheten. De höga energipriserna accentuerar behovet av att minska energiförbrukningen i idrottsanläggningarna för att sänka driftkostnaderna. Enbart genom att behovsstyra förbrukningen kan man utan investeringar minska energibehovet. En lägre energiförbrukning bidrar också till en minskad miljöpåverkan. AV: XXX | FOTO: ROB33 | CARSONPAPKE | ENERGIMYNDIGHETEN | HEUNGSOON Badhus och ishallar har den största potentialen när det gäller energieffektivisering. Vilka åtgärder som ska vidtas läggs fast i en energikartläggning av anläggningen som sedan utgör ett beslutsunderlag. Kartläggningen bör göras en av energikonsult. – Det är viktigt att ägaren, ofta kommunen, och brukaren (hyresgästen) av en anläggning samarbetar för att minska energiförbrukningen genom gröna hyresavtal, säger Tomas Berggren, senior rådgivare på Energimyndigheten med inriktning mot energianvändning i byggnader. Det gröna avtalet tydliggör vilka åtgärder som hyresgäst och hyresvärd kommit överens om för ett hållbarhetsarbete som båda vinner på. Avtalet beskriver vad som är hyresgästens, respektive fastighetsägarens ansvar och vad som är deras gemensamma ansvar. Ofta ligger anläggningarna för olika sporter ganska nära varandra. Då kan man skapa lokala energinät, där anläggningarna kan dra nytta av varandra för att sänka energikostnaden. – Spillvärmen från ishallens kylmaskiner kan användas för att värma simhallens bassänger. Den fjärrvärme som använts, för att till exempel värma handbollshallen, kan även hålla fotbollsplanen snöfri, innan värmen går tillbaka till värmeverket, säger Tomas Berggren. TAMARINDEN VISAR VÄGEN Bostadsområdet Tamarinden i Örebro visar hur man kan bygga energismart och därmed bidra till klimatomställningen. Tamarinden omfattar totalt 800 bostäder, en förskola och verksamhetslokaler. Den första inflyttningen sker i slutet av år 2024. – Genom att förse alla byggnader i området med solpaneler och batterier kommer husen att kunna producera, lagra och dela grön energi mellan varandra i ett lokalt energinät eller en energi gemenskap som jag föredrar att kalla det. Samma koncept, som bygger på smarta IT-lösningar, kan även användas i sportanläggningar, säger Tomas Berggren. Idrottsanläggningarna kan enkelt minska el förbrukningen genom att behovsstyra driften. – Ofta kan man stänga av snökanonerna i slalombackar, värmen i bassänger och kylmaskinerna i ishallar under de timmar när elnätet är hårt belastat, säger Tomas Berggren. I projektet Stoppsladd inventerade Energimyndigheten år 2014 ett stort antal ishallar med fokus på energianvändningen. Inventeringen visade att en genomsnittlig svensk ishall använder 1000 MWh per år, varav 200 MWh fjärrvärme och 800 MWh el. På årsbasis motsvarar det miljonbelopp, vad gäller driftskostnaden i ishallarna. Det är dock svårt att ange ett exakt belopp eftersom priserna på el och fjärrvärme varierar stort. STOR SPARPOTENTIAL I ISHALLAR – Ishallar behöver stora mängder kyla och värme samtidigt. Belysning, ventilation och avfuktning kräver också energi. Här finns en stor sparpotential genom att installera LED-belysning1) och aggregat för värmeväxling. Genom att lägga en duk över 46 NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 1 2023 Genom energieffektiviserande åtgärder kan energianvändningen i en ishall minska med i genomsnitt 20-40 procent.