Framtidens solel 1
FRAMTIDENS SOLENERGI Kasper Moth-Poulsen med ett
rör som innehåller katalysatorn, framför den vacuum-uppställning som har använts för att mäta temperaturökningen i det molekylära termiska energilagringssystemet. Foto: Johan Bodell ➛ värma upp elementen i ett hus kan vätskan alltså skickas tillbaka till solfångaren för att samla mer energi. Med andra ord fungerar solenergisystemet cirkulärt, helt utan utsläpp eller försämrade egenskaper hos de energibärande molekylerna. – Molekyl A absorberar solljus, molekyl B lagrar energin, släpper fri energin och återskapar molekyl A igen. Inget material släpps ut i naturen. Det är bara solljus in och värme ut, understryker Kasper Moth-Poulsen. Kommersialisering Solenergisystemets katalysator, som forskarna själva utvecklat, fungerar som ett filter som vätskan spolas genom och Kasper Moth-Poulsen berättar att de idag kan öka vätskans temperatur med 64 grader Celsius. Om vätskan har en temperatur på 20 grader Celsius när den kommer in i katalysatorn så har den således en temperatur på 84 grader Celsius när den kommer ut. – Vårt mål är att komma över 100 grader, säger Kasper Moth-Poulsen. Totalt bedömer han att det kommer att dröja mellan fem och tio år innan systemet kommit till en nivå där det kan kommersialiseras. – De energisystem man jobbar med idag är väldigt optimerade och vi måste utveckla systemet så att det kan jämföras med existerande system, förklarar Kasper Moth-Poulsen. Han tillägger emellertid att det redan i våras bildades ett bolag (Solartes AB) som jobbar med att integrera de molekyler som tagits fram av forskarna i plast, som till exempel kan användas i persienner eller solskydd för att lagra energi under dagen och släppa den fri under natten. NYTT EU-PROJEKT I början av oktober tillkännagavs ett Chalmerslett EU-projekt där forskarna ska utveckla prototyper av solenergisystemet Most för framtida tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder. - Målet med EU-projektet är att ta fram prototyper av Most-tekniken för att bekräfta möjligheterna för storskalig produktion och för att förbättra systemens funktion, säger Kasper Moth-Poulsen. I projektet, som har fått 4,3 miljoner Euro i anslag, ska tekniken utvecklas för att bli effektivare, billigare och grönare, och därmed närma sig produkter som kan användas i verkliga tillämpningar. Starka forskarteam från högskolor, universitet och forskningsinstitut i Sverige, Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland kommer att samlas och göra gemensam sak. – Utvecklingen som vi nu kan göra med Most i EU-projektet kan innebära att vi får fram helt nya solenergidrivna och utsläppsfria lösningar för uppvärmning av bostäder och industriella applikationer. Most är på väg in i ett enormt viktigt och spännande skede, påpekar Kasper Moth-Poulsen. 40 FRAMTIDENS SOLENERGI 2020 Foto: chalMers