Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30 klubb) tagit kontakt åker arki
tekten ut och tittar på området. Gör en s k markrekognosering där han bedömer om marken är lämplig och hur många golf hål som ryms. Steg två betyder att han ut ifrån en markplan börjar göra en skiss över hålsträckningen, dels hemma vid ritbordet men främst på plats i naturen för att få teori och praktik att stämma överens. Nästa steg är en färdig dis- positionsplan, en detaljritning som visar hur greenområdena ska se ut, hur greenerna ska luta och formas, placering och storlek på eventuella dammar, bunkrar och utslagsplatser. Jag försöker i möjligaste mån skapa separata tees för vit, gul. blå och röd tee. Dels för att kunna variera så mycket som möjligt, men inte minst för att det ser vackert ut med sepa rata tees i stället för en enda jättelång utslagsplats. Utifrån den färdiga disposi tionsplanen gör han en grov kostnadsberäkning av vad det kostar att bygga banan med allt inräknat: sand till greenupp- byggnaden, bevattningsanlägg ning, schaktning, sådd o s v. Då gör jag också en ar betsbeskrivning för byggaren, entreprenören, som han kan rätta sig efter. Det har blivit allt vanligare, och mer tidskrävande, att Sune Linde också finns med som konsult under byggtiden för klubben och entreprenörens räkning. Allt för att få banan så bra som möjligt utifrån ut- gångsritningarna. Det kan vara detaljer som behöver göras om, sådant man inte ser förrän man är på plats och bygget har kommit igång. Men det stjäl mycket tid. »En flaskhals» Skälet till att arkitekterna allt oftare finns med som kon sult eller projektledare för byg get är att det finns så få entre prenörer som specialiserat sig på golfbanebyggen. Det finns högt räknat tre projektledare i Sverige som är så kunniga att de kan arbeta efter grova arbetsskis- ser. De vet att de ska bygga en golfbana och inte en väg. Där emot är det svårare att få entre prenörer som är med för första gången att inse att de inte ska plana ut och jämna till allting. Då måste vi vara på plats, kon staterar Sune Linde. När vi pratar om alla nya projekt som är på gång, blir Sune allvarlig. Det finns massor av golfprojekt i Sverige. Själv har jag bara under 1987 fått ett drygt 10-tal nya uppdrag. Pro blemet är inte att vi arkitekter inte hinner med att skissa och rita golfbanorna, utan bekym ren finns till största delen på byggsidan. De entreprenörer som finns i dag är fulltecknade in på 1990-talet. Det skulle allt så behövas fler som bygger golfbanor. De nya golfklubbar som vill i gång och bygga redan nästa år kanske måste vänta till 1990 därför att det inte finns någon som kan bygga banan åt dem. Mer utbildning Det för oss osökt in på de många och inte alltid så lyc kade försök klubbarna gör själva: Det finns ett antal klubbar som ritar både ny- och utbyggnader själva, och som med egen arbetskraft (medlem mar och banpersonal) bygger hålen. Det är inte alltid så lyc kat. Det finns en mängd de taljer och »nybörjarfällor» som kräver kunskap. Det finns lyc kade exempel, visst, men ännu Sune Linde har hustru Karin till hjälp när det gäller att producera färdiga skisser till de olika projekten. fler misslyckanden som kostat åtskilliga kronor att reparera. Faktum är att det under »proffsig» ledning bara kan byggas 3-4 anläggningar paral lellt i Sverige. Resten står och stampar i väntan på entrepre nörerna. Det är den stora flask halsen i dag! Det skulle behövas mängder med utbildning både för golfarkitekter och inte minst entreprenörer. Utbild ning av projektledare är ett måste och en detalj Golfför bundet omedelbart borde börja titta på. Annars finns det risk att vi stannar i tillväxten, me nar Sune Linde. Sune har en bakgrund bl a som medlem i Svenska Golfför bundets bankommitté under några år. Han tycker att peng arna inom SGF:s verksamheter är »snett» fördelade. Det borde vara självklart att SGF hade resurser att ome- SVEKSKA BANARKITEKTER Ban- Antal Namn Yrke arkitekt projekt SUNE LINDE, Nyköping Pensionär 50 % 20 PETER NORDWALL, Bro Civ ek 40% 8 ÅKE PERSSON, Landskrona Projektledare 50 % 20* JAN SEDERHOLM, Höganäs Pensionär 100% 35* *=Även utlandsuppdrag Utöver »de fyras gäng» finns banarkitekter verksamma i enstaka projekt. En sådan är Tommy Nordström i Skåne. SVENSKA BANBYGGARE Enbart två svenska företag arbetar heltid med att anlägga golfbanor. Det ena är Svalövs Anläggnings AB där Bent Jensen och Bo Engdahl är projektledare och ligger ute på olika banor samtidigt. Det andra är HAMA AB i Landskrona där Åke Persson är projektledare. Utöver dessa finns entreprenörer som varit inblandade i ett mindre antal banor: Gårda-Johan och Roland Preifelt i göteborgs området, Seved Mejstedt i Västergötland m fl. Även några av våra stora byggbolag (JCC, Skanska, Riksbyggen, ABV, BPA och SIAB) har anlagt enstaka banor. delbart starta grund- och vida reutbildning av greenkeepers, arkitekter och banbyggare. Där haltar det betänkligt. Det är ju ingen hemlighet att grun den för golfspelet är banan, el ler hur? Karta och kompass Tillbaka till det praktiska i ditt jobb. Hur är det möjligt att fantisera fram en golfbana när man kliver 500 meter rakt ut i högväxt skog och bland snår så man knappt ser handen fram för sig? Det är en rutinfråga. Jag går aldrig ut utan att ha kom passen med mig. Den är till stor hjälp när man jämför en kart skiss i verkligheten. Det bästa är ofta ett flygfoto, men det är mer sällan man får en sån chans, säger Sune. Det bästa hjälpmedlet är onekligen en områdeskarta med höjdlinjer inlagda. Då undviker man många onödiga felskissningar. Man blir med åren en ganska van och säker kartläsa re. Är det för sent att börja orientera, skämtar Sune och spejar ut över det sörmländska landskapet. Vad tycker du om att lägga ett greenområde där uppe och fortsätta med ett korthål ner mot sjön, frågar Sune Svensk Golfs reporter. Svaret blir värdelöst. Min fantasi räcker nog inte till för att pricka in golfgreener i verk ligheten. Det är betydligt lätta re på en redan befintlig bana, eller hur? På vägen hem från Nyköping kommer jag på mig att sitta och titta på naturen efter vägkan ten. Vilka områden för golfba nor vi har! Vilka par-3-hål vi kan få! 30 SVENSK GOLF 12/1987
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84