Läs 1
Läs ... till en ö Jan Lööf bor med sin fru och två
katter i ett rött hus där minnen och konstnärs- mater
Läs .. till Sápmi Kulturskribenten Anna Hedelius t
og en skidtur precis innan snön smälte på fjället för
14 / SPANINGEN ” Romantiseringen av det samiska l
ivet har ju alltid funnits.” När jag ringer Tina Harnesk för att höra om hon känner igen sig i den bilden, sitter hon hemma i byn Rönnberg utanför Arvidsjaur och skriver. – På min skrivmaskin, eller faktiskt på datorn, så moderna är vi faktiskt, skrattar hon men blir allvarlig när jag frågar om hon känner sig som en samisk gisslan i den politiskt korrekta kulturvärlden. – Det där med den »ädle vilden«, romantiseringen av det samiska livet, har ju alltid funnits. Livet har poetiserats och blivit idealiserat. Men jag tycker ändå att det förändrats – att folk närmar sig kulturen med mer respekt och nyfikenhet nu. Vi har öppnat dörrar och visat vår verklighet. Numera tycker jag att folk på ett vettigare sätt kommer närmare kulturen, utan att behöva förklara eller uttrycka hur mycket de älskar naturen och renarna. Harnesk har naturligtvis noterat, och till viss del också Tina Harnesk inspirerats av, den stora mängd böcker av samiska författare som kommit ut de senaste åren. Hon ser det som en naturlig del i en tradition där berättelserna alltid stått i centrum. – Vi behöver uppdatera våra föreställningar om vad litteratur är. För ett folk som vi, med en så stark muntlig berättartradition, bör även det räknas som litteratur. Vi kan absolut tala om samisk litteratur, men då måste vi tänka större. Vår litteratur omfattar också jojk, slöjd och den muntliga traditionen. Det är så vi har berättat oss själva i alla år. Harnesk är själv uppvuxen i en familj där det muntliga berättandet stod i centrum, men valde ändå skrivandet som uttrycksform. – Min förälskelse i det skrivna språket har alltid varit enorm, liksom drivkraften att berätta. Det kommer både från vår muntliga tradition och från min kloka farmor, som såg till att jag alltid hade något att läsa. Berättelser föder berättelser – det blir som en osynlig kraft. I Folk som sår i snö och Harnesks senaste roman Mödramärg möts humor och allvar, historia och samtid. Hon har funderat mycket över balansen. – Det är ett medvetet val att skriva lättsamt men med tyngd. När vi talar om samiska frågor blir folk lätt distanserade för att de tror att de inte ska förstå. Jag vill inte berätta historier som gör folk reserverade, utan avväpna dem genom att läsa är att resa att få dem att skratta. Dessutom är många samer väldigt gladlynta – på bokmässan skojade vi om att man hittar samerna i myllret om man följer skrattet. Vi samer har utstått mycket elände genom tiderna. Att kunna skratta också åt det är en slags överlevnadsstrategi. Kanske är humorn en av beståndsdelarna som gör att berättelserna idag når ut bredare. – Samiska författare av idag har inte samma svårig heter som generationen före oss kämpade med. De trampade stigar na med stor möda, för oss är det bredare och lättare att gå. Men även om vi yngre inte bär såren själva är vi formade av dem. Vi skriver om samtiden, men skuggorna från historien finns där. Vi ser fortfarande effekterna av omflyttningar, rasbiologi och alla övergrepp, men vi blöder inte själva. S AMMA TENDENS MÄRKS också hos andra nya röster. I sina ungdomsromaner skildrar 26åriga Moa Backe Åstot unga samers kamp med identitet, tillhörighet och kärlek. I debuten Himlabrand möter vi Ánte, renskötare och kär i sin bästa vän, och i den senaste boken Fjärilshjärta följer vi Vilda, som ifrågasätts som same eftersom hon inte talar språket. Moa, inspirerad av AnnHelén Laestadius ungdomsroman Sms från Soppero från 2007, låter samiska erfarenheter stå i centrum utan att allt måste förklaras. I Elin Anna Labbas poetiska Far inte till havet förs kampen om land och språk genom tre kvinnors liv. I sin Sápmitrilogi tar AnnHelén Laestadius avstamp i verkliga händelser och skildrar F O T O S A N D R A H A L L N O R
Läs ... tipsaren Tova Akademibokhandelns personal
är vana att försöka hitta rätt bok till rätt kund. Här
Läs ... 80-årskalas! Både Pippi och Mumin fyller 8
0 år, och de är så värda att firas, tycker bland annat
Läs ... och till Italien KAN DU UGGLOR MOSS- YTTRA
DE SILKES- LEMUR LOVORD Vespa, halmhatt och hus JÄRN-