Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Lönekollen
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Den cyklande rörmokaren
Byggnadsarbetaren Svartjobbsfabriken
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren Byggkollen
Byggnadsarbetaren Sommarfeeling på bygget?
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Forskare om vibrationer
Byggnadsarbetaren Årets byggmiss
Byggnadsarbetaren Byggfikaren nr 1
Byggnadsarbetaren Sommarens bästa spel
EFTER JOBBET: MUSIK Arbetarna – så gott som osynl
iga i svensk tv U tan jobbarna stannar Sverige. Men när såg du en yrkesarbetare i ett kulturellt sammanhang senast? På film, tv, i en utställning? Nej, just det. Det var nog fyrtio år eller så sedan sist. DET VARVÄL? BÄTTRE FÖRR På 1960-talet var konflikten mellan arbete och kapital skarpare än i dag. Arbetarklassen hördes och syntes, i konst, teater och litteratur. Unga stockholmare satte upp en pjäs om arbetsmiljön på ett norrländskt järnverk. Varenda musiker skulle besjunga kroppsarbetet. Det är ingen slump att författare som Eyvind Johnson och Harry Martinson fick nobelpriset 1974. Arbetaren med stort A var förebilden, särskilt inom proggrörelsen. Den starka romantiseringen av vissa yrken passade både välfärdsbyggets ideal och de rödaste av revolutionsromantiker. ONDA OCH LATA Synligheten var också ett tecken på ökat arbetarinflytande i samhället. Vi fick medbestämmandelag, las och lediga lördagar. Men sedan 1980-talet går arbetarna Filmen ”Äta sova dö” skildrar arbetare i LO-kollektivet. ARBETAREN BLIR SYNLIGARE Så nya bilder kommer, men de är få. När det gäller spelfilm kan jag bara komma på Gabriela Pichler (”Äta sova dö”) som skildrar arbetare i LO-kollektivet. Än får vi mest nöja oss med gammalt »Arbetare skildras ofta som lata och omoraliska« under radarn. En rapport från det fackliga institutet Katalys har pekat på att arbetarna är så gott som osynliga i svensk tv. När de syns skildras de ofta som lata och omoraliska, i uppfostringsprogram som ”Lyxfällan”. ”Det är vanligare att personer från arbetarklassen skildras som onda, medan medelklasspersoner och personer ur makteliten oftare är goda”, står det i rapporten. Samtidigt framstår ju faktiskt snickaren i många drömhusprogram som en hjälte. som återuppstår. En av de främsta svenska arbetarfotograferna heter Jean Hermanson (1938–2012). Han dokumenterade arbetare på fabriker och byggen, i industrier och verkstäder på ett både vardagsnära och idealiserat sätt. Nu är han aktuell igen. Under två år turnerar en vandringsutställning i Sverige med hans bilder. Med är också verk av hans fotoassistent Nils Petter Löfstedt, som har jagat reda på flera av Hermansons objekt, fotograferat dem på nytt – och frågat om deras namn, vilket Hermanson ibland missade. Så kanske är vi ändå lite närmare människan bakom arbetet i dag än på det arbetarromantiska 60-talet. Då räckte det med bilden av arbetaren. Kristian Borg, Reporter 50 BYGGNADSARBETAREN #7, 2019 1969, för 50 år sedan, utkom Jean Hermansons fotobok ”Byggnadsarbetare”. Jag älskar särskilt bilden på den barbröstade byggaren som möter Olof Palme i bygghjälm. Nils Petter Löfstedt har gjort filmen ”Himlens mörkrum” om Jean Hermanson. Varför finns den inte på SVT Play? FOTO: PRESSBILD
Byggnadsarbetaren Kryss
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads