Tidningen Energi 1
Intervju Peter Strannegård Vill se ny elmarknad G
apet mellan industrins förväntningar på lågt elpris och kostnaden att bygga ny elproduktion är för stort. Det menar Peter Strannegård, vd på Fortum Sverige, som vill se en kompletterande elmarknad för nyinvesteringar. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: MARC FEMENIA E 14 n halvtimme innan vi träffar Peter Strannegård på Fortums svenska huvudkontor i Solna håller energi och näringsminister Ebba Busch en presskonferens med försvarsminister Pål Jonsson där de meddelar att regeringen avslår samtliga 13 ansökningar om havsvindkraft i sydöstra Östersjön. – Jaha, där blev många utvecklingsmiljoner helt värdelösa, konstaterar Peter Strannegård när vi slår oss ner i ett av hörnrummen. Han tillägger att Fortum litar på Försvarsmaktens bedömningar och har respekt för det allvarliga geopolitiska läge vi befinner oss i. – Men det är klart att beskedet innebär ett hårt slag för havsvinden och det understryker också behovet av att komma framåt när det gäller mer landbaserad vind. Fortum har inga offshoreprojekt i pipen, men de ryckiga tillståndsprocesserna är en börda för alla energiaktörer. – Det kostar att bygga ut. Vi måste utveckla tio projekt för att få ett i hamn, suckar Peter Strannegård som är vd för Fortum Sverige och därtill ansvarig för koncernens satsningar på förnybar energi och dekarbonisering (som den interna termen lyder). Fortum är Finlands motsvarighet till Vattenfall: statsägt till 51 procent och med gamla anor från vattenkraftens barndom i Finland. Men under de senaste åren har företaget krympt sin kostym och varit med om en del turbulenta episoder. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 havererade gasmarknaden. Det resulterade i att Fortum tvingades sälja sina andelar i Uniper till den tyska staten för att undvika alltför stora förluster. Och i april NR 4 2024 TIDNINGEN ENERGI 2023 konfiskerade Putins regering alla Fortums anläggningar i Ryssland som man innehaft sedan 2008. En tuff period onekligen. Nu är Fortum mer nedskalat, totalt 5 000 personer arbetar i företaget som har sina huvudmarknader i Finland, Sverige, Norge och Polen. – Vårt fokus nu är att tillhandahålla ren och tillförlitlig el och bidra i klimatomställningen. Vi är intresserade av att växa i hela Norden. I Sverige har man runt 130 vattenkraftverk samt andelar i kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Och nu vill man bygga ut mer fossilfri kraftproduktion, framför allt vindkraft och solel och potentiellt även ny kärnkraft, för att kunna möta den förväntade efterfrågan på ny el som krävs. Men det finns ett aber som Peter Strannegård pekat på i ett antal artiklar under det senaste året: gapet mellan industrins förväntningar på ett lågt elpris och den faktiska kostnaden att bygga ny elproduktion. – Vi vill växa rejält men det måste finnas en efterfrågan. Kostnaden för att bygga ny elproduktion är betydligt högre än vad våra kunder förväntar sig. Dels har alla moment i bygg och anläggningsprocessen blivit dyrare i sig, dels har kapitalkostnaden ökat genom de höga räntorna, säger Peter Strannegård och jämför med bostadsmarknaden. – Det finns en massa gamla fina stenhus i Stockholms innerstad med hyresrätter som är oerhört billiga. De är avskrivna och klara och har ingen kapitalkostnad. Men om du bygger ett nytt hus i en förort så krävs det kanske en tre gånger så hög hyra för att klara investeringskostnaderna. Det är lite samma läge på elmarknaden. Snittpriset på den nordiska elmarknaden låg under oktober på 13–30 öre/kWh (beroende på elområde). Och de stora industrikunderna förväntar sig ett pris inte långt över detta.