Solelmässan 1
AKTUELLT ALGORITMER ska hjälpa Modity handla mer
förnybar el Energihandelsbolaget Modity inför automatisk handel, algotrading, med mjukvara från VisoTech. När den nordiska elmarknaden blir kvartsavräknad och alltmer sol- och vindkraft kommer in i elsystemet ökar behovet av handel närmare leverans. Med den nya tekniken ska Modity få möjlighet att skala upp handelsvolymerna och också skräddarsy riskhantering och algoritmer för sina handelskunder. Text: Sanna Kesselfors – Inom några år, 2023, börjar den nordiska elmarknaden med avslut ner på kvartsupplösning som standard. Det ger fyra avslutsmöjligheter i timmen. I takt med alltmer förnybar energi på marknaden så ökar prisvolatiliteten. Dessa snabba ändringar på marknaden och den ökade granuleringen ska vår algotrading bättre klara av, säger Kruno Kuljis. Kruno Kuljis är chef för fysisk handel på Lundabaserade Modity. Han har bakgrund från Flygvapnet där han bland annat arbetade med att hantera väderrisker. De senaste 13 åren har han dock lagt uniformen på hyllan och arbetat med trading, meteorologi och marknadsanalys för energihandel. Kruno Kuljis menar att elhandlare med marknadsaccess i princip har två alternativ för att möta morgondagens elmarknad: Antingen bygger man ut manuella kontrollrum eller så automatiserar man handeln. För Moditys del är målet en informationskedja där Modity sätter upp skräddarsydda algoritmer och informationskanaler som anpassas för varje handelskund. – Vi får in mer förnybart i det nordiska energisystemet och möter en mer volatil marknad. Det betyder att energihandeln måste bli mer fl exibel vilket kräver automatiserad handel som även tar hänsyn till sol- och vindprognoser i realtid, säger Kruno Kuljis. Modity tittade på fl era system för algotrading och sökte särskilt efter möjligheten att själva kunna anpassa systemet efter det egna arbetssättet. Valet föll på Österrikiska VisoTechs plattform Periotheus och implementeringen är nu igång. – Varje kund har sin riskfi losofi så vi ville kunna slå samman det i vår portfölj och låta datorn och algoritmerna agera. Att vi nu har möjlighet utveckla våra algoritmer själva i Python är en viktig del i detta. Jürgen Mayerhofer, vd av VisoTech, ser ett växande intresse för algotrading i de nordiska länderna. – Drivkrafterna bakom automatiseringen kommer delvis från ökade handelsvolymer och ökad volatilitet, men också från en önskan om att använda den egna expertisen mer eff ektivt. Varför ska bra handlare utföra rutinuppgifter när deras kunskap kan användas för att utveckla mer lönsamma handelsstrategier på en marknad i förändring? Kruno Kuljis tror inte heller att de som sköter den manuella handeln i Sverige kommer att bli arbetslösa i och med teknikskiftet. – Tvärtom, hela branschen behöver mer kunnigt folk, nytänkande personer med god kunskap om energisystemet. Handlarnas kompetens kommer också behövas för att stödja algotradingen och även den långsiktiga handeln. Sen behöver branschen dem som ska programmera och hantera handelsalgoritmerna. u Internationellt förslag när sol- och vindkraft byggs ut Text: Sanna Kesselfors Hur mycket kan förbrukas lokalt i nätet, var behöver nätet förstärkas och hur påverkas reläskydden? Detta är frågor som uppstår runt om i världen när sol- och vindkraft byggs ut. Därför föreslås nu från kinesiskt håll ett projekt att gemensamt på internationell nivå skriva en vägledning för detta. Det skriver SEK Svensk Elstandard i ett pressmeddelande. Förslaget har titeln; Guideline for the hosting capacity evaluation of distribution networks for distributed generations. Vägledningen är tänkt att gälla för distributionsnät med lokal generering, för att ge metoder och hjälpmedel för bedömning i vilken utsträckning den lokalt genererade elen också kan förbrukas lokalt. I vägledningen ska ingå en bestämning av tillämpningsområdet, insamling av data, principer, metoder och vad bedömningen ska innehålla. Tanken är att det i första vändan ska bli en teknisk specifi kation, en förstandard, som efter några år kan ses över och kanske omvandlas till en Bildkälla: pxhere.COm internationell standard från IEC. Sådana brukar också antas som europeisk standard och fastställas som svensk standard av SEK Svensk Elstandard, som sedan 1907 är den svenska medlemmen i IEC. Förslaget, kallat IEC 8B/42/NP, består i stort sett av en motivering och en kommenterad innehållsförteckning. I Sverige ska den tekniska kommittén SEK TK 8, Elenergiförsörjningssystem, ta ställning till frågan. Det är också genom SEK TK 8 som svenska företag, högskolor myndigheter och andra kan delta i projektet – om det startas. Också ett förslag att ta fram en metod för provning av integrering av lokal produktion är ute för omröstning och synpunkter till samma datum: IEC 8B/41/NP, Test requirements for the functional simulation of DER integration. De båda föreslagna projekten illustrerar att arbetet i standardiseringsorganisationerna kan vara ett verktyg för att samla upp och sprida kunskap inom nya dynamiska teknikområden. u SOLELMÄSSAN 2019 15