Svenska Solelmässan 1
SOLELMÄSSAN börja se perovskitsolceller till förs
äljning, säger David Moore vid National Renewable Energy Laboratory. Oxford PV:s 156 gånger 156 millimeter stora perovskit- och kiselbaserade tandemsolceller tillverkade vid företagets industriella pilotanläggning i Tyskland. Foto: Oxford PV ➛ redan börjat tillverka sina perovskit- och kiselbaserade tandemsolceller i kommersiell storlek vid en industriell pilotanläggning i Tyskland. Långsiktig stabilitet En av de största utmaningar som forskarna står inför när det gäller att kommersialisera perovskitsolceller är att förbättra den långsiktiga stabiliteten hos de obeprövade solcellerna, som bland annat är känsliga för fukt, syre, ljus och elektriska fält och därför försämras med tiden. De flesta perovskitmaterial som används i solceller innehåller dessutom bly och detta bly måste ersätta med andra ämnen, som till exempel tenn, för att minska solcellernas miljöpåverkan. Utvecklingen går emellertid snabbt framåt även inom dessa områden och forskare vid bland annat Okinawa Institute of Science and Technology i Japan undersöker olika typer av perovskitmaterial för att hitta lämpliga alternativ till de perovskitmaterial som används idag, som har längre livslängd och är fria från bly. – Jag ser inte någonting som står i vägen för kommersialisering av perovskiter. Det finns ett par utmaningar kvar. Vi måste se till att de kommer att hålla i 30 år, men de framsteg vi gör inom dessa områden är precis lika snabba som de framsteg vi gjorde med verkningsgraden under de fem första åren. Bara baserat på utvecklingen av båda dessa saker finns det all anledning att tro att vi kommer att fortsätta på den vägen för att lösa dessa problem och att man kommer att Stora valmöjligheter En annan ny solcellsteknik som är på frammarsch är organiska solceller, som istället för inorganiskt kisel använder sig av kolbaserade organiska halvledare. Eftersom de kan strykas ut eller tryckas på en tunn plastfilm är organiska solceller lätta, böjbara och i likhet med perovskitsolceller mycket billigare att tillverka än kiselsolceller. De organiska solcellernas främsta styrka är emellertid att det finns ett stort antal organiska halvledarmaterial med olika egenskaper att välja mellan. Genom att välja rätt material kan solcellerna därför skräddarsys så att de lämpar sig för alla möjliga tänkbara användningsområden, inklusive nya användningsområden där konventionell solcellsteknik inte kan tillämpas. Till exempel kan organiska solceller tillverkas i nästan vilken färg som helst eller till och med göras mer eller mindre genomskinliga. I kombination med att de är böjbara och kan tillverkas i valfri form gör detta organiska solceller mycket attraktiva att använda i bland annat byggnadsintegrerade solcellslösningar för fönster och fasader, men de skulle även kunna användas i till exempel bilar och kläder. Knappar in Precis som perovskitsolceller har organiska solceller i dagsläget kortare livslängd än kiselsolceller och forskarna arbetar med att förlänga livslängden, men de organiska solcellernas främsta svaghet, som hindrat dem från att användas i stor skala, är att de än så länge inte kan mäta sig med kiselsolceller när det gäller verkningsgrad. Det senaste året har de emellertid börjat knappa in rejält. Under flera år stod de organiska solcellernas verkningsgrad mer eller mindre stilla på omkring 11 till 12 procent, vilket endast är drygt Produktionen av solel ökar i takt med att traditionella kiselsolceller blir allt billigare att tillverka och den globala efterfrågan på förnybar elektricitet växer, men denna utveckling skulle kunna påskyndas ytterligare tack vare den forskning som bedrivs för att ta fram nya och förbättrade material och solceller. Foto: Pexels 30 SOLELMÄSSAN 2018