DMH Tema lim 1
TEMA LIM INGENJÖREN Att ha kunskap om vilket lim
som fungerar för vilka applikationer är en sak. Att undervisa om limteknik på universitetsnivå är en helt annan. – De grundläggande egenskaperHåkan Jacobsson applikationsingenjör på Henkel. Foto: Privat. Som applikationsingenjör med omkring 25 års erfarenhet av limprodukter och tätningar hjälper Håkan Jacobsson på Henkel företagets kunder att limma på rätt sätt, och med rätt produkter. Utöver detta undervisar han också ingenjörsstudenter på KTH i industriell limningsteknik. – Jag skulle säga att man generellt skulle kunna limma fler saker, och att lim skulle kunna användas inom fler områden än vad som görs idag, säger Håkan. Limning har stora fördelar jämfört med alternativa metoder, som till exempel att skruva och svetsa. Det är lättare att sammanfoga fler sorters material med varandra, och du kan i högre utsträckning använda plaster och andra funktionella, lättare material. Ett praktiskt exempel som Håkan tar upp är hur hans engelska kollegor kunde hjälpa en husvagnstillverkare att limma delar av husvagnen istället för att skruva dem. – Det slutade med att man kunde ta bort 800 skruvar. På köpet blev husvagnen inte bara betydligt lättare, då en hel del material kunde ersättas med lättare plastmaterial, utan även starkare och tätare i sin konstruktion. Vad skiljer dagens lim från de produkter som fanns på marknaden när du började som applikationsingenjör på 90-talet? na är relativt lika som tidigare, även om produkterna självklart utvecklas. Det som framför allt driver utvecklingen är de ökade kraven på bättre arbetsmiljö, och den allt hårdare kemikalielagstiftningen. Kunderna är inte bara ute efter lim som ger ett bra resultat, utan också produkter som är snälla att använda. När tillverkarna blir allt mer begränsade av att ämnen förbjuds, så betyder det också att man kan behöva förändra sättet man arbetar med produkterna. Det kan till exempel behövas en annan typ av förbehandling och så vidare. Hur länge kan man egentligen vara säker på att limfog håller? – Det beror såklart på vad limfogen utsätts för. Men generellt så byter man inte saker för att limmet tappat sin styrka. Då har man i så fall gjort ett felval av produkt från början. När man tagit isär riktigt gamla limfogar och mätt styrkan på dem, det har till exempel gjorts på de första flygplanen som limmades för mer än 70 år sedan, så har man sett att styrkan på limfogarna påverkas inte särskilt mycket. Någon annan framtidsspaning att bjuda på? – Det som har hänt den senaste tiden är att man börjar titta på att blanda olika teknologier till så kalllade hybridlimmer. Vi har till exempel blandat ett konstruktionslim med ett snabblim för att få både snabbheten och tåligheten. En annan sak som tillverkarna jobbar aktivt med är att få upp temperaturtåligheten i vissa limmer, där det tidigare har varit en begränsning. Annars kommer det även fortsättningsvis att få se allt snällare produkter. Det är ett stort fokus på isocyanater just nu, inte minst i Europa där allt fler länder tar efter de svenska, striktare reglerna. ✖ branschen som kallas ”one bucket solution”. Man vill helt enkelt ha en limburk till allt, och med AF 145 tycker jag att vi kommit ganska nära. Precis som mycket annat är det ju annars så, att om man som golvläggare lär sig att limma med ett visst lim, då tycker man att det fungerar. Jag slåss dagligen för att sälja in vårt lim, vilket kan vara svårt när folk har jobbat med en viss produkt väldigt länge. Ardex är också ett av de företag som ligger mest i framkant när det kommer till miljötänk och hållbarhet. Som exempel är alla lim EC 1 PLUS (den högsta miljöklass för produkter i segmentet), och går att använda för Svanen-märkta objekt. Är det någon som använder icke miljögodkända produkter idag? – Väldigt få, skulle jag säga, helt enkelt för att det är väldigt svårt att sälja produkter som inte är miljögodkända. Och som entreprenör kommer du inte in någonstans. Skolor, sjukhus och större byggen kräver att det ska vara enligt BASTA, Sunda Hus och andra miljöbedömningar. Idag är det egentligen bara vissa speciallimmer, som 2-komponentslim, som inte är miljögodkända. Men de är också produkter som man bara använder när man absolut måste, när det inte finns miljövänliga alternativ. Vad är svårast att limma då det kommer till att limma golv? – Fukt och kyla är de största utmaningarna. Där hamnar golvföretagen kanske någon gång i månaden, att det är för fuktigt. Sedan är kylan på byggena ett problem, särskilt när man jobbar i fläktrum och så vidare. En optimal temperatur för de flesta golvlimmen är runt 18 grader, och då vill man gärna ha det i golvet också. I praktiken är det väldigt sällan så är fallet. Är det kallt så torkar limmet inte som det ska, och får inte den samma vidhäftande egenskaper. Det tar mycket längre tid innan det blir klibbigt. Läggning tar helt enkelt längre tid. DEN MODERNA HANTVERKAREN 1 2023 36