Piraja 1
ΩINTERVJU ”JAG VILL VERKLIGEN HITTA NYA SÄTT ATT
JOBBA PÅ OCH UTVECKLA MUSIKEN OCH MINDRE PANG PÅ” — Ja, lite så var det faktiskt. eftersom jag fick ett genombrott 1 ½ år innan jag stod på en live scen, och att jag slog igenom i princip när pandemin slog till. . Berätta om vägen till där du befinner dig idag — Ja, musiken har väl alltid funnits med någonstans där i bakhuvudet men inte så att jag tänkte och visste att det var musik jag liksom skulle göra ”på riktigt” och for living. Jag valde ekonomiprogrammet i gymnasiet, tänkte att det är ju bra och brett liksom. Där hade jag det inte superlätt, och allt som hade med skolan att göra blev bara jobbigt. Jag kände att det programmet inte var något för mig och bytte i åk 2 till en körklass. Hur som – jag gick ut gymnasiet och allt var väldigt oklart vad jag skulle göra därefter. Jag frågade mig själv mycket men fick inga svar berättar Felicia och kan skratta åt minnet. — Jag fick ångest, ledsnade på att bara vara i något sorts ”inte veta vad jag vill bubbla” – så till slut landade allt i att jag ändå ville testa det där med musiken. Jag hoppade på en produktionsutbildning i Stockholm som var super och jag började känna att det var åt rätt håll jag tagit mig. Efter det gick jag en låtskrivarutbildning i ett år hos Dreamhill uppe i Ö-vik och där lossnade väldigt mycket. Jag hittade verkligen musiken i mig då, och fick liksom knyta ihop säcken med den tidigare produktionsutbildningen. När jag kom hem var det inget annat jag kunde tänka mig att göra, det fanns bara musiken. Jag fortsatte med utbildning, gick en folkis, på Södra Stockholms folkhögskola. Det hette Projektverkstan och var en drömskola på så många sätt och vis. Där tillvaratog man en grupps styrka och såg till att vi verkligen förverkligade drömmar till något konkret. Ja, vi fick verkligen förverkliga en idé och ett projekt – från början till slut och det var helt underbara människor där, både lärare och elever. Sen – bombade jag skivbolagen med mina alster. Så här Felicia, din musik kännetecknas som ”personlig pop på svenska” och där just dina texter ses som en stor del av ditt artisteri. Efterfestromantik, har man kallat det och att du tydligt gestaltat iakttagelser och sedan tonsatt det som annars hade passerat som bara vardagliga bagateller. Nu med nya Ep:n är det lite mindre polerat och som du själv säger - lite rockigare och skitigare. Hur kom du fram till att lägga om soundet så? —Jo, men jag kände väl att allt bara var kul och mitt fokus varit att få klart en massa låtar – vilket ju varit positivt att kunna producera så mycket, men jag hade ännu inte stått på en livescen då och kom fram till att jag mer måste göra mer av det jag själv skulle vilja lyssna på. Vad vill jag stå för och hur vill jag se mig på scen. Jag målade fram att jag var publik till mig själv och kände att det var mer rätt att köra ”bandigt och skränigt” än bara polerad pop. Hur tror du dina texter låter om cirka 5–6 år? — Åh svårt, men jag hoppas att jag inte fastnat någonstans, för jag vill verkligen hitta nya sätt att jobba på och utveckla musiken och mindre pang på. ”Alla gör slut” – som var med på debutalbumet handlade om ett dramatiskt breakup eller hur? Hur ser det ut på förhållandefronten idag? — Jodå, jag är nybliven singel och trivs rätt bra i det - just nu i alla fall. Men det är klart det är upp och ner, det är en förändring i ens liv som är rätt så påtaglig. Vilken svensk respektive utländsk artist har eller inspireras du mest av? —Åhh, det är också så svårt. Men väldigt mycket av tidiga Coldplay, bara älskar jag. – På svenska, ja men där är jag väldigt lättköpt inte så svår, väldigt spretig blandning. 10 PIRAJA NR 03 - 2022