1177 Region Uppsala Inspiratören Phia Moström
1177 Region Uppsala Tema: Gravid Lina fick havande
skapsförgiftning och Hjalmar föddes med akut kejsarsnitt
1177 Region Uppsala Lars lever med schizofreni
1177 Region Uppsala Så känner du igen kärlkramp *
Kärlkramp Tryck över bröstet? Kärlkramp är en vanlig sjukdom som beror på att hjärtat får för lite syre. Det ger symtom som tryckkänsla och ont i bröstet. Med behandling kan besvären minska och många leva som vanligt. text ANNA RITTER K 20 ärlkramp beror oftast på åderförfettning, även kallat åderförkalkning, som gör att det blivit för trångt i hjärtats kranskärl. När hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre uppstår en tillfällig, tryckande känsla över bröstet. – Du kan också få ont i bröstet. Smärtan kan vara lite diffus och ibland stråla ut i ena armen, upp mot halsen eller käken, säger Claes Held, professor i hjärtsjukdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Symtomen kommer ofta i samband med fysisk ansträngning, som när du går i en uppförsbacke, tränar eller på annat sätt tar i. – För en del blir det ganska förutsägbart då besvären ofta uppstår vid en viss aktivitet eller situation. Symtomen på kärlkramp kan också komma när du känner dig arg eller upprörd, vid stress, stark kyla eller värme. Att bli mer andfådd än tidigare vid ansträngning eller att det känns svårt att andas kan ibland också vara tecken på kärlkramp. En del får symtom redan efter lätt ansträngning eller till och med i vila. Omkring 200 000 personer i Sverige beräknas ha kärlkramp. Sjukdomen är vanligast efter 60, och förekomsten ökar med stigande ålder. Det beror på att blodkärlen blir mer åderförfettade ju äldre vi blir. – Män får ofta kärlkramp tidigare än kvinnor, vilket kan kopplas till hormonella faktorer. Östrogen har en viss skyddande effekt mot åderförfettning och därför utvecklar kvinnor vanligen kärlkramp lite senare i livet. En sorts kärlkramp som är vanligare hos kvinnor är så kallad vasospastisk kärlkramp, som uppstår trots att kranskärlen inte är påverkade av åderförfettning. – Blodkärlen består av tunna muskler som kan vidga sig och dra ihop sig. Ibland uppstår störningar i kärlväggens rörlighet vilket kan leda till försämrat blodflöde. Vasospastisk kärlkramp uppstår ofta i vila utan ansträngning och behandlas oftast med kärlvidgande läkemedel, säger Claes Held. ”Med rätt behandling kan de flesta som får kärlkramp leva i stort sett som vanligt.” Rökning och höga blodfetter är två stora riskfaktorer för att utveckla kärlkramp. Även högt blodtryck och diabetes ökar risken liksom övervikt, stress och dåliga matvanor. Vissa hjärtsjukdomar och blodbrist kan också påverka sjukdomen. Hälsosamma levnadsvanor är det viktigaste du kan göra för att minska risken för kärlkramp och för att må bättre om du redan har fått diagnosen. Kontakta en vårdcentral om du behöver hjälp med att sluta röka, bli mer fysiskt aktiv, äta hälsosamt eller hantera stress. 1177 4 • 25
1177 Region Uppsala Anne-Marie vårdade sin man
1177 Region Uppsala Träna hemma
1177 Region Uppsala Alla nyfödda erbjuds läkemedel
mot RS-virus