Maskinkontakt 1
MK 11-22 Skog och Miljö og ändrar doft Ett altern
ativ skulle enligt Adam Kristensson kunna vara att avverka marken i schackrutor. Då tas träd bort som mönstret på ett schackbräde – vissa ytor är nerhuggna och andra inte. Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap. Adam Kristensson, aerosolforskare inom kärnfysik vid LTH. Ger fler partiklar och mer moln Å andra sidan kan utsläppen av terpener bidra till att fler partiklar bildas i luften och att moln så småningom uppstår. – Det skulle då kunna bli en självreglerande process där ett varmare klimat gör att träden släpper ifrån sig mer doftämnen, som i sin tur leder till ökad molnbildning och i nästa steg bidrar till en nedkylning av klimatet, säger Adam Kristensson. Adam Kristensson är aerosolforskare inom kärnfysik vid LTH och koordinerar det europeiska projektet. Han fortsätter: – Men självklart kan inte doftämnena och skogen lösa klimatproblemen. Högsta prioritet är fortfarande att minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen. Kalhuggen mark en utmaning En annan del av forskningsprojektet undersöker hur bruket av skogen, som att kalhugga mark, påverkar ekosystemets växthusgasbalans. Kalhuggen mark kan leda till att det ekologiska systemet förlorar lagrad koldioxid och att den biologiska mångfalden påverkas på ett negativt sätt, berättar Adam Kristensson. – Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket, och inom projektet undersöker vi hur stor dess påverkan är och vilka alternativ som kan användas i stället för att kalhugga marken, säger han. Orörd skog behöver bevaras För att ytterligare bekämpa klimatförändringar har EU fattat beslut om att plantera tre miljarder träd på tidigare jordbruksmark, men forskarna inom projektet är tveksamma till om det är rätt väg att gå. Adam Kristensson förklarar att skog lättare tar upp solljus än marken träden planteras på och att ny skog därmed skulle kunna bidra till en ökad uppvärmning. Det innebär att den positiva effekten av skogens kolupptag först sker i ett senare skede när skogen fått växa i flera decennier. – Att begränsa klimatförändringar genom att odla skog på mark som inte varit skogsmark tidigare är alltså inte en snabb lösning, säger han. Det är även skillnad på planterad skog och äldre naturskog samt urskog. Urskog har alltid varit orörd och naturskog är den skog som har fått växa oförändrat i mer än 150 år. Dessa så kallade gammelskogar har lagrat en stor mängd koldioxid i vegetationen och i jorden – koldioxid som försvinner från skogen om den avverkas, och sedan frigörs snabbare eller långsammare, beroende på vad virket används till efter avverkningen. Modellering en viktig del av projektet För att få mer kunskap om hur klimatets förändringar inverkar på skogen är modellering en viktig del. Forskarna vid Lunds universitet ansvarar för modelleringsarbetet inom projektet, och Adam Kristensson berättar att växthusgasmätningar samt klimat- och väderdata från forskningsstationer och satelliter används för att ta fram modeller som ger en tydligare bild av hur klimatet och skogen påverkar varandra. – Luftens och atmosfärens mätdata om hur naturen reagerar på klimatförändringar och människans skogsbruk gör det möjligt att skapa modeller som ökar vår kunskap om hur klimatet påverkas av olika parametrar och gör det möjligt att förutse klimatförändringar, säger han. Forskarna inom CLIMB-FOREST-projektet har hopp om att ta fram lösningar för ett hållbart skogsbruk i Europa på både kort och lång sikt. – Med hjälp av de medverkande ländernas forskningsexpertis, modelleringsarbetet och samverkan med skogsindustrin är vår förhoppning att projektet ska kunna bidra med nya skogsbruksmetoder och öka drivkraften för att bevara gammelskog, säger Adam Kristensson. www.lu.se www.maskinkontakt.se 63