Nordisk Energi 1
Sektorskoppling antingen på byggnadsnivå eller vi
a stora fj ärrvärmepumpar. I länder som Sverige och i synnerlighet Norge med en stor andel billig CO2-neutral vattenkraft-el har individuella luft- och geotermiska värmepumpar på byggnadsnivå blivit den dominerande formen för rums- och vattenvärme. I länder som Danmark med stora fj ärrvärmenät ser vi nu utrullningen av centrala geotermiska värmepumpar som drivs med el. Den största fördelen med värmepumpar är, att de levererar upp till tre gånger energivärdet för elen som används genom att multiplicera värme som utvunnits från luft, vatten eller marken. Detta gör dem extremt eff ektiva energiomvandlare. Många av luft-till-luft-värmepumpar som används för rumsuppvärmning i enskilda byggnader kan också vändas till kylning, vilket kan vara bekvämt på sommaren. En annan fördel med värmepumpar är att de inte har några utsläpp i användningskontexten. I korthet är vår utmaning i att lämna fossila bränslen: elektrifi ering av så många energianvändningar som möjligt, lång och kortsiktig energilagring och hur man försörja oelektrifi erbara slutanvändnings-områden med CO2-neutrala energibärare, främst Foto: PIXaBaY ➛ medan biomassa fi nns på en andraplats täckande en tredjedel av all uppvärmning (Energimyndigheten 2017). I Danmark använder ungefär 25% av alla småhus fortfarande en vedspis som en primär eller kompletterande värmekälla (ENS 2017). I EU är mer än 70 miljoner fastbränsle-enheter fortfarande i bruk varav de fl esta är vedspisar som används för bostadsuppvärmning. (Deutsche Umwelthilfe 2016). På globalt och europeisk plan fi nns en enorm potential för elektrifi ering av rums- och vattenuppvärmning med användning av värmepumpar brännbara, tillverkat från el eller i hållbar utsträckning från biomassa. BIOMASSA OCH AVFALL Inom europeiska el och värmesektorn fi nns en växande trend att ersätta kol med biomassa och i begränsad utsträckning naturgas med biogas. Biobränslen som används i transport ligger omkring 3,5% globalt och förväntas stiga till 10% år 2030 (IEA2 2020). Först och främst kan det totala energibehovet i uppvärmningssektorn eller någon annan större sektor inte fullständigt tillgodoses av biomassa. I de fl esta länder det räcker helt enkelt inte till och hållbarheten för biomassa som används i detta syfte är tveksamt när det gäller markanvändning, biodiversitetsfrågor och till och med koldioxidutsläpp sedan förbränning av biomassa faktiskt släpper ut mer koldioxid per levererad energienhet än fossil kol. (Sterman et al, 2018) Antagandet bakom användningen av biomassa för energisyften är att det är nära CO2-neutralt eftersom dess kolinnehåll härrör från den atmosfäriska koldioxid som växterna binder under odlingen. När det gäller trä, som är det dominerande biobränslet, är återvinningsperioden innan den utsläppta koldioxiden kompenseras i skogar igen fl era årtionden och kan vara upp till århundraden, beroende på vilken typ av ved som används. En så lång återvinningsperiod kommer inte att fungera, vi måste lösa vårt utsläppsproblem här och nu och har inte råd att upprätthålla eller öka våra klimatförändrande utsläpp oavsett om de härrör från biomassa Energiproduktion i Petajoule från biomassa i Danmark. Mer än 2/3 av all förnybar energiförbrukning i Danmark är biomassabaserat. Mer än 37% (2018) av denna biomassa importeras, primärt från baltiska länderna och Nordamerika. Inte all biomassa används i termiska kraftverk, ungefär 25% används i private hus och näringslivets byggnader, primärt som ved och pellets. Användningen av biomassa i Danmark kritiseras allt mer av energiexperter som ohållbar. Teckenförklaring: mörkgrön: inhemsk biomassa, ljusgrön: importerad biomassa, orange linje: total inhemsk konsumtion av förnybar energi. källa: DanMarkS StatIStIk 2019 24 Nordisk Energi 3 2020