Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare: Kain Marklin
Sten Kort & gott: Läppstift i diabas, mortel i mar
mor, brottsplatsundersökning, Finlandiahuset…
Sten Stenbrottet: Grytan
Sten Intervju: Karin Tyrefors
Sten Projekt: Leksands centrum
Sten Projekt: Villa Neptun
Sten Projekt: Ventlinge kyrka
Sten Projekt: Riviera Strand
Sten Porträttet: Mette Marciniak
Sten Stenpriset: De nominerade
Sten Design: Cornelia Webbs stensmycken
Sten Projekt: Olof Arnbergs plats
Sten Projekt: Utblick/insikt
Sten Krönika: Malin Myrin SMÅSTEN ▼ KRÖNIKAN MALIN
MYRIN FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM Slottets sten huggs med större frihet D et var först när jag kom upp i skylift för att studera Stockholms slotts fasader på nära håll som jag insåg allvaret i situationen, och vidden av det restaureringsprojekt vi planerade för. Stenarbetena är fasadens berättande element, oerhört detaljerade och fi nkänsligt formade men väldigt förstörda, framförallt i utsatta lägen. Detaljer i skyddade lägen är i stället mestadels välbevarade och ännu skarpa i sitt hantverk. Till detta kommer byggnadens storlek, sandsten utgör en tredjedel av slottets 30 000 kvadratmeter fasadyta. När vittrade stendetaljer i stor omfattning nu behövde ersättas ställde vi oss frågan hur det skulle vara möjligt att bevara stenarkitekturens detaljrikedom och livfullhet. Slottets stendetaljer karaktäriseras överlag av ett 1700-talsutförande. Huggningen beskrivs bäst med ord som yvig, fl ödande, fri och varierad. Arbetena är utförda med stor precision och präglas av rationalitet och materialkunskap i alla led, både gällande val av tekniska lösningar och utförande. Vi var överens om att de förestående restaureringsarbetena också måste utmärkas av detta. Men skulle det vara möjligt att genomföra restaureringen med samma höga nivå av hantverksskicklighet som tidigare generationer? När slottet uppfördes på tidigt 1700-tal utgick stenhuggarna från förlagor. Målsättningen var förstås att repetitiva detaljer som voluter, balusterdockor, kapitäl och reliefer skulle huggas så lika som möjligt för att ge ett enhetligt utseende och uttryck. Eftersom alla detaljer är handhuggna och utförda av olika ▼ Stockholms slott, i sin nuvarande skepnad, uppfördes efter branden av Tre Kronor 1697. Slottet ritades av Tessin d.y. men stod färdigt först efter arkitektens död. Stockholms slott ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Fasarestaureringen beräknas pågå under ett kvarts sekel till en kostnad av en miljard kronor. Fem av de planerade 22 restaureringsetapperna är nu genomförda. 42 stenhuggare fi nns ändå små men subtila skillnader som gör varje sten unik. Vissa detaljer är mer sirligt huggna, andra mer grovt. I dag sätter vi stort värde på just dessa skillnader och behöver säkerställa att skillnaderna bevaras. Fasadernas detaljrikedom får ju liv genom att alla detaljer inte är exakt lika i sitt utförande. Tillsammans med projektets stenhuggare la vi upp en plan Nyhuggen detalj till relieftavla. för hur arbetet bäst skulle bedrivas. Liksom när slottet uppfördes handhuggs samtliga detaljer. Arbetena utgår också nu från samma förlagor men i stället för enhetlighet och likriktning betonar vi vikten av variation och fl öde. Stenhuggarna har uppmanats att låta sitt eget temperament avspeglas i arbetet och tillåts ha mer frihet än tidigare generationers stenhuggare. J ag tycker att resultatet är imponerade. Stenarbetena känne tecknas av hantverksskicklighet, fl öde och känsla, precis som vi önskade. Detaljer har på detta sätt nyhuggits i stället för att kopieras och stenarkitek turens livfulla och samtidigt precisa karaktär har bevarats. MALIN MYRIN PROJEKTLEDARE OCH KONSERVATOR PÅ STATENS FASTIGHETSVERK MED ANSVAR FÖR FASADRESTAURERINGEN AV STOCKHOLMS SLOTT. FOTO: PETER MICHAEL JENSEN
Sten Småsten: Hallindens nya kontor, Skifferfasad
på krok
Sten Småsten: Dan Ihreborns diabasmöbler
Sten Fråga Kurt & Kai: krusta på kalksten, monteri
ng av fönsterbänk, klackmärken på golvet
Sten Marknaden
Sten Medlemsförteckning