Svensk Jakt nr 9

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Med näsa för älgtjurar Svensk Jakt Älgtroféer Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Jakt efter orrtupp Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Förstärkningsjackor Svensk Jakt Jakthistoria Svensk Jakt Vapenlagens historia del 2 Korpskytte i Tierp, Uppland, 1973. FOTO: ARBETARB LADET, TIERP/UPPLANDSMUSEET instickspipor och ljuddämpare. Gällande ljuddämpare ansågs det inte föreligga några behov bland jägare eller sportskyttar att använda dessa. Jägareförbundet menade att ljuddämpare mest var för tjuvskyttar och ändå inte tillåtna att använda vid jakt enligt jaktstadgan. Redan före1973 års vapenlag såddes fröet till den moderna jägarexamen. Enligt Jägarens uppslagsbok (1966) framgår att de jägare som önskade köpa en klass 1-studsare var tvungna att avlägga teoretiskt prov och skytteprov för att få tillstånd. I de äldre vapenlagarna var den sökande tvungen att styrka sitt behov av vapen och det kunde ske på lite olika sätt. Exempelvis kunna visa att man hade tillgång till jaktmark, eller visa upp ett intyg från andra jägare med jaktmark, jaktledare etcetera. Detta förfarande ansågs inte riktigt rättssäkert och olika delar av landet hade skiftande krav. 1985 infördes den moderna jägarexamen. Det innebar att jägarna fick undergå kompetensprov för att få söka vapenlicens och på så vis slopades alla tidigare behovskrav för jaktvapen. De som ägde vapen före 1985 fick däremot fortsatt inneha sina vapen utan att behöva ta jägarexamen. 1987 ändrade Naturvårdsverket sina riktlinjer för vilka jaktvapen som skulle vara lämpliga för jakt. Från den 1 januari 1988 blev civila halvautomater tillåtna för jakt. Åren 1987–89 utredde Leif GW Persson på statligt initiativ vapenlagen och slog fast att Naturvårdsverkets beslut rörande halvautomater var olyckligt, eftersom det enligt honom var ”utomordentligt lätt att manipulera vapnen så att de kan ge automateld”, och därför borde regleras hårdare. Persson förordade också att Rikspolisstyrelsen skulle överta uppdraget att godkänna jaktvapen från Naturvårdsverket. Vapenutredningen som leddes av Leif GW Persson 1987–89. Leif GW Persson. FOTO: ALBIN OLSSON/WIKIPEDIA FOTO: ANDERS LINDKVIST (MONTAGE) Vidare ansåg han att nybakade jägare borde få köpa två vapen och endast vid dokumenterat behov få införskaffa fler. I utredningen föreslogs att man endast skulle vara berättigad att köpa ammunition till de vapen man hade licens på. Detta system blev sedan verklighet i 1996 års vapenlag. I samband med Sveriges inträde i EU kom också kraven på att vapenlagen skulle anpassas till EU:s lagstiftning. I juni 1991 utfärdade EU ett nytt vapendirektiv i avsikt att försöka hitta en slags samsyn bland medlemsstaterna. Detta vapendirektiv blev Sverige tvunget att förhålla sig till i och med EU-inträdet 1995. Direktivets inriktning fokuserade huvudsakligen på hur legala vapen och ammunition ska kunna hanteras mellan medlemsländerna, och mindre på de enskilda medlemsländernas nationella hantering. Den dittills använda vapenlagen, från 1973, ansågs dessutom föråldrad och svår att tillämpa. Under perioden fram till 1995 hade ett antal vapenutredningar genomförts. Dessa präglades av en förhållandevis kritisk hållning gentemot civilt vapenägande och förde tesen att ett stort civilt vapenägande var problematiskt. Linjen som utredningarna försökte staka ut, var att stävja och öka kontrollen över de legala vapnens antal – och därmed förhindra att dessa vapen skulle hamna i orätta händer. Stort fokus lades på de legala vapnen, snarare än de illegala. Rikspolisstyrelsen lanserade den så kallade läckagehypotesen, där sportskyttar och jägare ansågs vara en källa till att förse brottslingar med skjutvapen. Devisen var att alla illegala vapen en gång varit legala. Denna hypotes har flera forskare senare kunnat smula sönder och samman med brottsstatistik och historisk forskning. Snarare har forskningen visat att legala vapen var ytterst ovanliga i brottslighet. De användes i princip inte av de legala ägarna i brottsliga sammanhang, ej heller stals de för att användas i brott. Jägarnas vapen var helt enkelt inte intressanta för kriminella. Trots detta gjorde utredningarna stort intryck på beslutsfattarna och läckagehypotesen fick stort inflytande på licenshanteringen. Den 1 april 1996 trädde vår nuvarande vapenlag i kraft. Den har benämningen Vapenlag 1996:67 och kompletteras med vapenförordningen 1996:70 som innehåller mer detaljerade bestämmelser. Utöver detta utfärdade Rikspolisstyrelsen Föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen, som i vardagligt tal kallas FAP:en. Syftet med denna skrift är att ge stöd i tolkningen av vapenlagen. År 2002 tillkom Naturvårdsverkets regler som bestämde vilka vapentyper som skulle vara tillåtna för jakt, något som tidigare reglerades av 1987 års jaktlag. För jägarnas del innebar 1996 års vapenlag vissa förändringar. För det första slogs det fast att grundbehovet för en jägare är fyra vapen och att ytterligare två vapen kan behovsprövas. FAP:en, som alltså inte är en lag, får stor betydelse i tolkningen av vapenlagen. År 2015 presenterades ett nytt vapendirektiv från EU. Detta kom strax före terrorattentatet i Paris, där totalt 130 personer dödades och fler än 350 skadades, vilket satte direktivet i strålkastarljuset. För jägarna innebar direktivet att begränsa halvautomater samt att införa regelbundna läkarkontroller bland legala vapenägare. Svenska Jägareförbundet och sportskytteorganisationerna gjorde gemensam sak och Nr 8 | 2024 SVENSK JAKT 55 Svensk Jakt Kungsfiskaren Svensk Jakt Stövarjaktens nestor Svensk Jakt Klassisk taxjakt Svensk Jakt Älgläget län för län Svensk Jakt Markskydd för harungar Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrusning Svensk Jakt Vapenfrågor Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Varianter på viltfärs Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer