Stärkt kapacitet 1
Rapport minoriteter är de grupper där andelen rik
tade insatser är lägst i alla tre kommunhuvudgrupper. Att kommunhuvudgrupp B och C satsar i högre grad på verksamhetsnära tjänster kan tyda på att även om det finns en strävan att utöka utbudet av medier och inkludera prioriterade grupper, så är det inte lika prioriterat som att direkt utöka och förbättra verksamhetsnära tjänster. Det kan spegla en resursbegränsning eller en strategisk avvägning där biblioteken väljer att först stärka kärnverksamheten. Då blir utökning av medier och riktade insatser till prioriterade grupper underordnat behovet av en stark kärnverksamhet. Att kommunhuvudgrupp A i högre utsträckning än grupp B och C genomfört insatser för prioriterade grupper kan signalera att storstad och storstadsnära kommuner (grupp A) från början har en starkare kärnverksamhet och därför i högre utsträckning valt riktade insatser till prioriterade grupper. Öppna svar 88 respondenter har valt att lämna egna korta beskrivningar av arbetet med Stärkta bibliotek 2021-20 Beskrivningarna visar på en övergripande positiv inställning till medel från Stärkta bibliotek, men också en oro för framtiden efter att medel upphör. Vilket överensstämmer med de resultat som presenterades i Kulturrådets rapport om folkbibliotekens framtida behov.75 Respondenterna från alla kommunhuvudgrupper vittnar om att medlen har möjliggjort en rad förbättringar och innovationer inom biblioteksverksamheten, såsom utveckling av nya arbetssätt, kompetensutveckling, infrastruktur och programverksamhet. Det finns en tydlighet kring att projektmedlen har varit avgörande för att kunna genomföra satsningar som annars inte skulle ha varit möjliga med de ordinarie budgetarna. Respondenter i kommunhuvudgrupp A och B lyfter fram hur medlen har möjliggjort specifika projekt som riktat sig mot olika målgrupper, inklusive personer med annat modersmål än svenska och socioekonomiskt utsatta områden. Det finns en uppskattning över att medlen har tillåtit biblioteken att vara innovativa och ta risker, vilket har lett till både lyckade initiativ och värdefulla läroprocesser. Det framkommer dock en tydlig oro för hur verksamheterna ska kunna upprätthålla de nya tjänsterna och programmen när finansieringen upphör. Denna oro delas av respondenter i kommunhuvudgrupp C, som också uttrycker tacksamhet för de möjligheter som medlen har erbjudit men samtidigt är oroliga för framtiden. Respondenter i kommunhuvudgrupp C betonar även vikten av att ha kunnat prova nya aktiviteter och arbetssätt tack vare medlen, vilket har varit avgörande för att kunna anpassa verksamheten till samtida behov och förväntningar. De nämner också att medlen har varit särskilt viktiga för att kunna genomföra fysiska förbättringar i bibliotekslokalerna, vilket har ökat tillgängligheten och gjort biblioteken mer inbjudande. Sammantaget visar resultaten på en bred och varierad insats mot flera olika prioriterade grupper, där barn och unga tydligt står i fokus för de flesta av folkbibliotekens riktade insatser under den angivna perioden. Det är också tydligt att alla kommunhuvudgrupper genomfört insatser med stor variation inom båda områdena: verksamhetsnära tjänster och prioriterade grupper. 75 Kulturrådet, 2024 33/39