Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Listpriser och rabatter
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren Panelen
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Stolta jobb
Byggnadsarbetaren Så styr "Tjetjenerna"
Kriminella som kallar sig tjetjener hjälper byggf
öretag att tysta obekväma anställda. Men de kan också tvinga fram obetalda löner åt migrantarbetare. ”De tar hälften av pengarna. Men det är bättre än att inte få ut någonting alls”, säger en byggjobbare som lurats på lönen. TEXT: Mårten Nilsson, Margite Fransson FOTO: Mostphotos ETJENERNA” R yska hörs allt oftare på byggarbetsplatser i Stockholm, från villabyggen i förorterna till renoveringar i centralt belägna kontor. Arbetare från Ukraina, Belarus, Ryssland, Uzbekistan, Lettland och andra länder lever i ett parallellsamhälle där ryska är det gemensamma språket. Där det är vanligt att bli lurad på pengar – och där hot är ett inslag att räkna med. Flera källor – bland dem en målare från Belarus och en byggnadsarbetare från Ukraina – säger till Arbetet och Byggnadsarbetaren att tjetjenska kriminella har en särskild ställning på den ryskspråkiga arbetsmarknaden. De hyr ut sängplatser, förmedlar jobb – och driver in pengar. Att det verkligen handlar om tjetjener är däremot svårt att belägga. Och av all brottslighet inom byggbranschen kan ”tjetjenerna” rimligen bara svara för en mindre del. M en ryskspråkiga byggjobbare talar om ”tjetjenernas” inflytande som ett självklart inslag. – Nästan alla ukrainare som driver företag i Sverige betalar tjetjenerna för beskydd, säger en ukrainsk byggjobbare i Stockholm, som känner landsmän som har byggföretag. – Så fort du börjar få någorlunda omsättning är de där och kräver pengar ”för att inte något dåligt ska hända”. Den ukrainske arbetaren känner också flera byggjobbare som har vänt sig till ”tjetjenerna” när de inte fått ut sina löner – och fått snabb hjälp. Han beskriver i detalj hur det går till. – Du kontaktar dem för ett möte. För att de ska lita på dig behöver du någon att hänvisa till, till exempel en person som de har hjälpt tidigare. – Så beskriver du vad arbetsgivaren är skyldig dig. Är det bara små summor, 10 000–20 000 kronor, är de inte intresserade. N är ”tjetjenerna” tar sig an uppdraget talar de först med den som är skyldig pengar i lugn ton. – Men de ger en mycket kort tidsfrist. En byggjobbare som jag känner hade 200 000 kronor att fordra. Efter elva dagar fick han sina pengar. Du förstår själv, om någon skakar fram så mycket på elva dagar, då är det allvar. V år ukrainska källa, som arbetar på byggen i Stockholm, har själv blivit lurad på lön. Han överväger att ta hjälp av ”tjetjenerna”. – Det de gör är förstås inte bra. Men om jag inte får ut min lön på annat sätt, så kommer jag att vända mig till dem. De tar 50 procent av pengarna. Men annars får jag ingenting alls. En högt uppsatt chef på ett svenskt byggbolag bekräftar bilden. – Det är skrämmande. Det finns flera fall där tjetjener eller andra rysktalande personer anlitats för att komma med brutala hot, men jag visste inte att det var så här utbrett. De hotar för att få folk att göra som de vill. Det förekommer fler hot i dag mot byggbolag, till exempel vid tvister, eller när bolag vill ta över arbetsplatser. – Hoten riskerar att skrämma människor i »POLISEN KAN INTE GÖRA NÅGONTING. DET HÄR SYSTEMET KOMMER SVENSKARNA INTE ÅT.« BYGGNADSARBETAREN #8, 2023 35
Byggnadsarbetaren Från platta till energi
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren Fisken håvar in jobben
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlemssidor