DMH 1
REPORTAGE PADELHALL ÅTERBRUK Mottagandet från bra
nschen, och allmänheten i stort, har varit varmt. Sedan färdigställandet vid årsskiftret 2021/2022 har hallen både blivit nominerad för, och vunnit flera priser för sin design. Projektet har också skapat ett stort intresse hos forskningsinstitutet RISE, som via sina projekt verkar för hållbar tillväxt. Hur mycket av den gamla saluhallen kunde egentligen återbrukas? – Ambitionen var från början att vi skulle återbruka så långt det bara var möjligt, vilket jag också tycker att vi lyckats med. När det gäller hela fastighetens stomme, så är den 100 procent återbrukad, inklusive glas- och entrépartier. En del av glaspartierna har vi också flyttat, så att de nu finns i en annan del av byggnaden. Det vi tillfört fastigheten är egentligen det yttre takskiktet, alltså isolering och papp, plus en del utvändiga panelsektioner som blivit dåliga under de fem år som byggnaden stått obehandlad i Stockholm. Hur ser byggkostnaden ut för ett sånt här projekt, jämfört med att bygga en padelhall på traditionellt sätt? – Utan att nämna några siffror så har det helt klart blivit dyrare, rent ekonomiskt, än att bygga en ”vanlig” padelhall av sandwichpaneler och plåt. Samtidigt går det inte att jämföra på det sättet. Det handlar trots allt om prisbelönt arkitektur, och ett byggprojekt som också sparat enormt mycket CO2. Det ekonomiska perspektivet var heller aldrig motivet från början, utan själva hållbarhetsresan och att kunna göra någonting nytt. Har ni räknat på CO2-besparingarna för projektet? – Just nu så håller [mjukvaruföretaget] Plant på att räkna på det. Men den beräkningen är i dagsläget inte helt klar. Det är inte helt enkelt att DEN MODERNA HANTVERKAREN 11 2022 36 En de största utmaningar för projektet var projekteringen. Som exempel bestod bara takkonstruktionen av över 1 000 byggnadsdelar. Foto: Wallenstam. göra, eftersom du måste gå in och titta på varje byggnadsdel för att analysen ska bli lätt. Men ambitionen är att klimatrapporten ska vara klar tills vårt årsbokslut för 2022. Hur ser du på framtiden för den här typen av projekt, och i förlängningen återbruk och hållbart byggande i stort? – Alldeles för mycket av det som byggs idag slängs efter alldeles för kort tid, mycket för att det inte är anpassat för att återbrukas. Samtidigt tycker jag också att det finns ett helt annat tänk kring hållbarhet och cirkuläritet i branschen än tidigare. Det kan vara återbruk av dörrar och fönster, eller att man kan dela material mellan fastighetsbolag. Mycket handlar också om vad man bygger med, och där är ju trä väldigt förmånligt eftersom det har en förhållandevis liten miljöpåverkan. Jag tror definitivt att vi kommer att få se fler projekt av det här slaget, och då både bostadshus och kommersiella fastigheter. Men det kräver också kunskap. Det är en resa som jag tror att byggbranschen precis har påbörjat. Hela fastighetens stomme är 100 procent återbrukad, inklusive glas- och entrépartier. Foto: Metsä Wood. Många tror också på en skarpare lagstiftning inom kort. – Visst kommer det att finnas en helt annan kravbild på återbruk och cirkuläritet i framtiden. Det är bara att titta på hur mycket som hänt de senaste åren. Att man nu behöver redovisa sitt byggavfall till exempel. Och redan nu redovisar man ju faktiskt återbrukbara produkter när man söker bygglov. ✖