Aktuella Byggen 1
juridik Vad behöver utredas vid detaljplaneärende
n o Text & foto: Foyen När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKBunderlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt. BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN I PLANFÖRFARANDET I målet MÖD P 1175122 avgjort den 22 december 2023 hade Solna kommun i december 2019 startat arbetet med en ny detaljplan för att möjliggöra en ny skola för 900 elever samt bostäder i form av 29 radhus, flerbostadshus med 250 lägenheter och lokaler för centrumverksamhet. I februari 2021 beslutade kommunen att planförslaget 94 AKTUELLA BYGGEN NR 3 | 2024 skulle samrådas om och att förvaltningens bedömning att planen inte kunde antas medföra BMP godkändes. Kommunen antog detaljplanen i januari 2022, men beslutet överklagades bland annat med grunden att undersökningen av om planen kunde antas medföra BMP inte genomförts korrekt. Mark och miljödomstolen ansåg dock att undersökningen varit formellt korrekt, varför domen överklagades till Mark och miljööverdomstolen (”MÖD”). MÖD konstaterade att frågan om BMP visserligen ska omfattas av samrådet med länsstyrelsen enligt 5 kap. 11 a § PBL, men att beslutet kan fattas senast i samband med antagandet av detaljplanen. Att fatta det formella beslutet sent ger kommunen utrymme att sammanställa ett gediget underlag och fortlöpande utvärdera frågan. Om kommunen kommer fram till att BMP kan antas, kan ett beslut om detta fattas när som helst under processen. MÖD slog också fast att det är viktigt att kommunen avgör om planärendet omfattas av 4 kap. 34 § PBL. I detta fall avsåg planen möjliggörande av en ny skola för 900 elever samt bostäder i form av 29 radhus och flerbostadshus med 250 lägenheter med lokaler för centrumverksamhet i bottenvåning, varför den omfattades av begreppet “annat stads byggnadsprojekt” enligt 4 kap. 34 § PBL. Kommunen hade därmed att tillämpa de mer ingående kriterierna i 1013 §§ miljöbedömningsförordningen vid undersökningen av BMP och redovisa de omständigheter som talar för och emot BMP i beslutet. Eftersom det formella beslutet om BMP fattades redan i februari 2021 och kommunen enbart tillämpat kriterierna i 5 § miljöbedömningsförordningen fann MÖD att beslutet fattats i strid med gällande regler. Då det inte var uppenbart att felet saknade betydelse för avgörandet upphävde MÖD kommunens antagandebeslut av detalj planen. UTREDNING AV FLADDERMUSFÖREKOMST I två mål (MÖD P 1535721 avgjort den 10 oktober 2023 och MÖD P 1404822 avgjort den 5 februari 2024) upphävde MÖD kommunernas beslut att anta detaljplaner på grund av otillräckliga undersökningar av fladdermusförekomst. I MÖD P 1535721 hade Sölvesborgs kommun hänvisat till två fladdermusinventeringar. Den första inventeringen omfattade endast delvis