Vårdfokus nr 3

Vårdfokus Ordföranden Vårdfokus Redo om katastrofen kommer REPORTAGE J 10 honatan Rickard, undersköterska, r inger in ett larmsamtal till en sjuksköterska vid akutmottagningen. Han meddelar snabbt, men sakligt: — Röd patient med penetrerande bukskada, rosslig andning, i chock. Ute på mottagningen rör sig små grupper av sammanlagt ett tjugotal sjuksköterskor, ledningssköterskor och läkare hastigt, men med lågmäld koncentration, mellan olika stationer för att lokalisera patientflöde, prioritering och behov av insats. De befinner sig mitt i en katastrofövning där de fått i uppgift att hantera en fiktiv stor, allvarlig trafikolycka i tätorten Marieberg; en stadsbuss och en mini-van har krockat på motorvägen. Mellan 20 och 30 människor är involverade i olyckan — en del av dem sitter fast i bussen, ambulans åker ut på plats. Det är långt mellan Marieberg och Mariupol och andra hårt belägrade städer i krigsdrabbade Ukraina, där sjukhus bombats, el- och vattenförsörjning slagits ut och infrastruktur raserats, och personal i ljuset från mobiltelefoner försöker vårda svårt sjuka patienter i skyddsrum där syre och livsviktiga läkemedel tagit slut. ”Alla blir så fokuserade under en stor olycka, eller katastrof. De gör vad de ska” LINA ADOLFSSON, LEDNINGSSJUKSKÖTERSKA ATT KATASTROFÖVNINGAR nu ska ske med tätare intervaller än tidigare på Universitetssjukhuset i Örebro har heller ingenting med det pågående kriget i Ukraina att göra. I stället är det händelser i vardagen som gör att man ser skäl att genomföra beslutet, enligt Emil Waldenmark, en av enhetscheferna på akutmottagningen. — Vi är en region som ligger mitt i landet, med järnvägar, vägar och ganska många stora industrier som också kan orsaka händelser som gör att man behöver gå upp i katastroforganisation, säger han. Under Emil Waldenmarks 15 år yrket har sjukhuset varit uppe i katastrofläge ett par, tre gånger. Det har handlat om stora trafikolyckor och järnvägsolyckor. Vid sådana situationer följer avdelningen en katastrofplan och ringer via en larmserver in ett förutbestämt antal sjuksköterskor. Alla avdelningar som ingår i katastrofplanen ska se till att det finns platser för de patienter som drabbats av händelsen. Redan i vanliga fall råder brist på vårdplatser i landet, även här på sjukhuset. — Men vår erfarenhet är att när vi slår på katastroftrumman är personalen vi ringer villig att komma och jobba, säger Emil Waldenmark. Vid en katastrof styrs akutverksamheten om till att ha en mottagning som bara hanterar patienter som drabbats av katastrofen. Samtidigt aktiveras en tillfällig akutmottagning för övriga patienter. SJUKSKÖTERSKORNA Sausan Mohammed och Angela Svensson får under övningen ett hjärtstoppslarm, går in i ett akutrum för att kontrollera hjärtrytm och syrgas, samtidigt som en av dem får ett larm om ännu en patient. Även om de i verkligheten aldrig är bara två vid en patient med hjärtstopp, händer det att de brottas med liknande dilemman i sitt vardagliga arbete. Det svåraste i en sådan situation kan vara att prioritera. — Man kan få fler larm samtidigt och ha många patienter i triagen som väntar på att bli bedömda, säger Sausan Mohammed. Carina Fritz, sjuksköterska och katastrofansvarig på akuten, ger lugnt och bestämt vägledning åt grupperna som rör sig mellan övningsmomenten. Hon ingår i sjuksköterskepoolen vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Med erfarenhet av allt från arbete på fältsjukhus i Somalia till översvämningar i Pakistan är hon van att befinna sig mitt i stormens öga. — Vatten och värme är ofta det största problemet vid katastrofer på sådana platser, säger hon. Vid Örebro universitetssjukhus finns dock beredskap om el och vatten skulle slås ut. — Och om vi får datorhaveri har vi en plan för det, då går vi tillbaka till pappersåldern, säger Carina Fritz, som varit med och planerat denna katastrofövning i ett halvår. ALLA REGIONER anser sig däremot inte vara lika väl förberedda som Örebro, visar Vårdfokus genomgång. Några ambitiösa katastrofövningar som vid sjukhuset i Örebro är till exempel inte aktuella i Region Västernorrland, trots att behovet är stort i synnerhet på ledningsnivå, enligt Krister Bjermert, verksamhetschef vid regionens ledningsförvaltning. En svår faktor är lagerhållningen. I regionen finns ett mål om att ha en månads kapacitet när det gäller läkemedel, utrustning och materiel. — Vi är inte där, medger Krister Bjermert. Någon större katastrof i regionen har inte skett på lång tid, senast var en stor bussolycka för ett tjugotal år sedan. Brist på personal är en utmaVÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2022 Vårdfokus Aktuellt#3 Vårdfokus Fler blir av med legitimationen Vårdfokus Frågeakuten Vårdfokus Var är lönen högst? Vårdfokus Porträttet: Milo Bescher Vårdfokus Vården & klimatet Vårdfokus Extra: Barnmorska Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska Vårdfokus Extra: Sjuksköterska Vårdfokus Självvald inläggning Vårdfokus Student Vårdfokus Ledarskap Vårdfokus Läs & lyssna Vårdfokus Medlemssidor