Lokaltidningen Kanalen 1
2 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM
• NR 23 • VECKA 23 • ONSDAG 3 JUNI • 2020 • ÅRG 25 sidan två F Vart tog framtiden vägen? ör snart tre månader sedan, när coronapandemin på riktigt slog till i Sverige, var jag mitt uppe i att läsa Yuval Noah Hararis bok ”Homo Deus”. Harari är en israelisk historiker som slog igenom stort för några år sedan med den populärhistoriska ”Sapiens”, där han utredde mänsklighetens förflutna. I uppföljaren ”Homo Deus” riktar han istället blicken mot vår avlägsna framtid och går på djupet i ämnen som dödens avskaffande, artificiellt liv och varför vi människor strävar efter att bli gudar. Jag har alltid fascinerats av ämnet framtiden, vart vi är på väg och hur vårt samhälle och strukturer kommer att förvandlas genom innovation, teknik och nya filosofiska tankespår. Det finns något förtröstansfullt i att skåda framåt, framför allt i sällskap med Harari som i ”Homo Deus” trots vissa undergångstoner visar på en ljusnande framtid om bara vi människor behåller sans och förnuft, som kollektiv och som individer, och lyckas förstå den värld som vi själva skapat. Med corona upphörde så plötsligt alla tankar på en framtid, i alla fall i media. Allt blev bara ett enda stort NU, och så har det fortsatt månad för månad med en enveten uppräkning av antal smittade och döda dag för dag och artiklar och reportage som i brist på säkerställda fakta bara ställer ännu fler frågor som ingen ännu kan ge svaren på. Jag har tröttnat på det. Utan att på något sätt förringa den allvarliga situationen, sorgen över de som dött, oron för de sjuka, frustrationen hos de som förlorat sina jobb eller håller sig isolerade av rädsla att smittas, så är jag ändå övertygad om att vi alla behöver få en möjlighet att blicka framåt. Nu har jag börjat läsa Hararis tredje bok ”21 tankar om det 21:a århundradet”, som i samma stil som ”Homo Deus” skärskådar våra kommande utmaningar. Där finns ändå ett starkt spirande hopp om att vi kan bemöta problem som miljö, arbetslöshet, ojämlikhet och desinformation. Den ljusnande framtid är vår, om vi bara kan få prata och filosofera om den. Insändare, debattartiklar och läsarbilder Du är välkommen att skicka in insändare på max 1 500 tecken och bilder (fotografens namn måste anges). Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner och göra lättare ändringar i inskickade texter. Maila till debatt@fixmedia.se Ge barnen egna skolböcker igen Tidigare undervisade läraren med utgångspunkt i läromedel och bestämde själv hur undervisningen skulle läggas upp och genomföras. I och med införandet av den nu gällande läroplanen (Lgr 11), med sitt skarpa fokus på kunskapskrav och betygskriterier, distanserar sig lärarnas lektionsupplägg alltmer från läromedlens framställningar. Nu är det de statliga styrdokumenten som bokstavligen styr undervisningen, och elevernas prestationer ska ständigt bedömas. Lärarna följer förstås de statliga ”bruksanvisningarna”, vilket resulterar i att undervisningen för eleverna framstår som fragmentarisk och tråkig. Helheter och sammanhang går ofta förlorade. Undervisningens fokus har förflyttats från det centrala innehållet till specificerade och precist formulerade kunskapskrav, matriser och betygskriterier. Läromedelsförråden finns visserligen kvar med sina klassupp - sättningar av frekvent an vä nda läroböcker, men dessa är ofta föråldrade och eleverna ges sällan tillfälle att använda böckerna på egen hand. Det framstår således som uppenbart att eleverna är i behov av egna moderna och adekvata läromedel, analoga eller digitala, i skolans samtliga teoretiska ämnen. Detta oavsett hur undervisningen bedrivs. Med hjälp av sådana egna läromedel skulle eleverna under hela läsåret successivt kunna följa undervisningen och ständigt ha tillgång till varje ämnes centrala innehåll. JESPER ALMÉN mail: redaktionen@fixmedia.se Telefon: 08-540 883 00 Krönikorna i lokaltidningen Kanalen är personliga. Åsikterna i texten är skribentens egna och reflekterar inte nödvändigtvis redaktionens. Din lokaltidning i ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM Genom att öka elevpengen med ett par procent skulle Österåkers kommun kunna förse samtliga kommunens elever med egna läromedel. Skolresultaten skulle snabbt förbättras och Österåker skulle snart framstå som länets bästa skolkommun. Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare Sälj inte Åsättra förskola Det vore rena kapitalförstöringen och miljöförstöring att sälja Åsättra förskola. Där bör det bedrivas förskola! Det är en liten fin byggnad, trevliga lokaler och en väldigt trevlig lekgård som angränsar till hagar och skog i den fina lilla byn Åsättra. Av tomtens 8000 kvm använd cirka 2000 kvm. Österåker är en växande kommun och alla vill inte trängas i en tätort. Kommunens kvalitetsarbete visar att 10-20 nya för- och grundskolor behövs. Beslutet om tillfällig nedläggning fattades sommaren 2019 utan normal demokratisk gång av Michaela Fletcher själv. Anledningen var bristande barnunderlag samt personalbrist. Båda visade sig inte stämma när Elevrätt Österåker granskade ärendet. Föräldrarna kämpade för att behålla förskolan. Lokalerna ser bra ut, besiktningar är bra och en modern infiltrationsanläggning finns. Nu diskuteras försäljning trots invånarnas behov. Åsättrabor berättar att samhället växer genom ombyggnation av sommarhus till åretruntbostäder. Förskolan är önskad och platsen är bra som upptagningsområde för till exempel Bammarboda. Vid nedläggningen blev barn hänvisade till Roslagskulla med fyra mils extra bilkörning per dag. Det är inte miljövänligt, det är kostsamt och tar mycket av familjernas knappa tid med barnen. Kommunens statsbidrag för mindre barngrupper kan nyttjas för att starta upp Åsättra förskola. För ekonomin och för ökat antal bostäder skulle kommunen kunna behålla förskolan med 2000kvm och bygga miljöbostäder. Kommunen behöver vara ekonomisk med sina resurser och nu är inte läge att sälja. Låt människor få välja om de vill bo lantligt eller i tätortsmiljö, stora eller små förskolor. Bevara Österåkers landsbygd och skapa förutsättningar för mindre förskoleverksamheter. Anna-Maria Tipper Roslagspartiet Österåkers ”framtida” avloppsreningsverk är beslutat Lösningen blev tyvärr inte en ny modern berganläggning i Täljö med membranrening. ”Framtidens” avloppsreningsverk är en kraftig om- och tillbyggnad av det befintliga reningsverket med den gamla aktiv-slamtekniken mitt i Margretelunds villaområde. Området är redan idag riskfyllt och utsatt för störningar på grund av läckage, luktproblem, störande trafik, buller etc. Den planerade om- och tillbyggnaden måste ske under pågående drift varför riskför störningar, kostnadsökningar och förseningar är mycket stora. Snart är detta en verklighet, om beslutet taget i kommunfullmäktige av de politiska partierna S, V, M, L och KD får gälla, såvida inte kommuninvånarna ”sätter ned sin fot” och protesterar. Man hade chansen att göra något nytt och bra alternativ till denna illa valda placering, men valde att fortsätta i gamla hjulspår, till ungefär samma kostnad totalt sett som en ny anläggning på berg i Täljö med ny membranteknik. Varför valde man Margretelund? Jo, man resonerade så att en utbyggnad med teknik aktivslam i Margretelund kunde göras i olika steg, och steg 1 skulle minska det omedelbara investeringsbehovet med 500 miljoner kronor och dessutom ville man att det skulle ta kortare tid så man kunde få in Vaxholms avloppsrening till Margretelund och därmed säkerställa en medfinansiering. Därefter kunde man ju skjuta på steg 2 och 3. Alltså enbart rationella företagsekonomiska beslut för Roslagsvatten. Men ska vi verkligen ansluta Vaxholm till ett reningsverk i ett villaområde utan skyddszon mot bostäder? Skillnad hade varit om vi byggde nytt på ny lämplig plats. Och det där med beslut för våra barnbarns barn och toppmodern avloppsrening, vart tog det vägen? Var det bara svammel när alla korten blev synade? Många frågor blev kvar då klubban gick i bordet. RP tackar de partier, MP+C+SD samt den partilöse Anas Abdullah som framförde kloka, tunga frågor och argument i KF mot denna undermåliga beredningsprocess. Vi fortsätter att kämpa för att förnuftet ska segra till sist. Hans Hellberg, Roslagspartiet Stefan Söderberg VD och ansvarig utgivare Lokaltidningen Kanalen ges ut varje vecka av: Sågvägen 19, 184 40 Åkersberga • Telefon: 08-540 883 00 • www.fixmedia.se TRYCKERI: Pressgrannar AB 2020 TRYCKUPPLAGA: 24.006 ex. DISTRIBUTION: Posten - 23.606 ex. Utdelas till samtliga hushåll i Österåker och Vaxholm. Alla rättigheter förbehålls Fix Media AB. Särtryck eller vidaretryck får ej ske utan Fix Medias medgivande. För insänt material ansvaras ej. FACEBOOK OCH INSTAGRAM: redaktionen@fixmedia.se @lokaltidningenkanalen Tipsa oss: Lotta Stattin Grafisk formgivare lotta.stattin @fixmedia.se Lotta Henriksson Ekonomi ekonomi @fixmedia.se Agneta Johansson Reporter agneta.johansson @fixmedia.se Inger Lindegren Reporter redaktionen @fixmedia.se Monique Stalås Hörnsten Reporter redaktionen @fixmedia.se Anders G Jakobsson Reporter redaktionen @fixmedia.se Susanne Scantelbury Reporter redaktionen @fixmedia.se Lina Abrahamsson Reporter redaktionen @fixmedia.se stefan.soderberg @fixmedia.se Jesper Almén Redaktionschef jesper.almen @fixmedia.se Ingela Hellqvist Redaktör ingela.hellqvist @fixmedia.se Lena Emmoth Redigerare/fotograf lena.emmoth @fixmedia.se Jannica Sundkvist Annonsproducent jannica.sundkvist @fixmedia.se Åsa Hederstedt Annonssäljare asa.hederstedt @fixmedia.se Marie-Anne Borgenengh Annonssäljare marie-anne. borgenengh @fixmedia.se Annelie Landén Annonssäljare annelie.landen@ fixmedia.se