Spegeln Staffanstorp nr 19 2024 1
Forskningsnyheter Källor: ”Vårnadshavare” Jönköpi
ng University. ”Rörlig bild” Mediebarometern 2023, Göteborgs universitet. ”Telefoner” Forskning.se Vårdnadshavare litar på förskolans pedagoger Rörlig bild i topp bland svenska medievanor Nr 9 2024 Redaktör: Stefan Svensson Mobilen lyssnar på allt du säger, eller? Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie. I läroplanen från 2018 framgår att undervisning ska ske på förskolan och att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i detta. En studie vid Jönköping University har nu undersökt hur vårdnadshavare uppfattar sin delaktighet i förskolan och undervisningen. Ett mål är att förstå vilken betydelse förskolans relationer till vårdnadshavare har för barnens förutsättningar till lärande och utveckling. − Jag har alltid tyckt att vårdnadshavares delaktighet i förskolan är angeläget, något jag värnat om, men det är inte alltid lätt. Det finns forskning och studier som visar att vårdnadshavares delaktighet är viktigt, däremot har det inte gjorts så många undersökningar med vårdnadshavarna själva, säger Charlotte Öhman som är förskollärare och doktorand i pedagogik vid Jönköping University. Vill inte fatta beslut I studien har hon intervjuat 20 vårdnadshavare från fem olika förskolor i en kommun. Det visade sig att deltagarna i studien hade olika uppfattningar om vad delaktighet egentligen innebär. Vårdnadshavarna beskriver även att de vill vara delaktiga i barnens förskola, men nöjer sig med att bli informerade. De anser att det bör vara frivilligt att delta i beslut kring undervisningen. – Det jag blev lite förvånad över var att många vårdnadshavare vill ha en personlig relation till förskolan men det beror på deras förutsättningar. Man vill vara delaktig, men inte nödvändigtvis fatta beslut. Vårdnadshavarna har stor tilltro till förskolan, säger Charlotte Öhman. Mer dialog behövs En slutsats från studien, menar hon, är att förskollärare behöver föra en dialog med vårdnadshavarna om hur deras delaktighet i förskolans verksamhet kan förstås. – Jag tror det är viktigt att alla förskolor jobbar aktivt med detta område. Det signaleras tydligt i styrdokument att vårdnadshavares delaktighet är viktigt men vi kanske behöver prata mer med vårdnadshavare om hur de vill och kan vara delaktiga, säger Charlotte Öhman. De flesta svenskar lägger mycket tid på medier − mest populärt är att titta på rörlig bild och strömmad tv. Men även sociala medier står högt i kurs och Tiktok lockar allt fler yngre. Årets Mediebarometer visar också att förtroendet för public service är högt. En vanlig dag lägger vi ungefär sju timmar på olika medier. Det innebär att tiden som används för mediekonsumtion under 2023 ligger kvar på de rekordhöga nivåerna som uppmättes under pandemiåren. Det visar den årliga Mediebarometern som tas fram av Göteborgs universitet. Rörligt och public service Bland olika slags medier är rörlig bild mest populärt. En genomsnittlig dag tittade nio av tio svenskar på rörlig bild i någon form under 2023. Vanligast var att titta på strömmad tv. Något färre, drygt åtta av tio, använde sociala medier. Bland sociala medier-plattformarna är Facebook och Instagram mest populära. Yngre användare föredrar dock Snapchat och Tiktok. Public service-bolagen SVT och SR är de nyhetsmedier som används mest av den svenska befolkningen, visar undersökningen. − Att så många tar del av nyheter från public servicemedierna hänger samman med det höga förtroendet. Vi ser också från andra länder att räckvidden och förtroendet för public service går hand i hand, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet. Lite sämre för dagspress Under pandemin fick dagspressen ett uppsving och andelen hushåll som prenumererade på en digital morgontidning ökade. Under 2023 märks dock en liten minskning av andelen digitala prenumeranter, från 42 till 40 procent. Prenumerationer på papperstidningar minskade också något. − 2023 var ett år då hushållen fick mindre pengar över, samtidigt var det ett år med jämförelsevis färre stora nyhetshändelser − detta bör ha bidragit till att andelen prenumeranter minskade något. Men Sverige är fortfarande ett av de länder där störst andel betalar för digitala nyheter, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom vid Göteborgs universitet. Har du upplevt att mobilen lyssnar på dig och anpassar reklamen efter vad du säger? Du är inte ensam. Ryktet har cirkulerat i flera år – men än har ingen lyckats bevisa att det verkligen är så. Men att mobilen lyssnar på oss, det vet vi ju. Eller? Kunskapen och viljan att anpassa reklamen efter vad du säger i närheten av din telefon har funnits länge. Redan för tio år sedan skickade företaget Amazon Technologies in en patentansökan för en teknologi som kan lyssna efter nyckelord* och anpassa reklamen efter dem. Företaget beskrev tekniken med ett exempel: två personer pratar om vad de har gjort på semestern, varpå de får reklam baserat på vad de har pratat om. * Nyckelord är relaterade till olika ämnen eller aktiviteter som den som avlyssnar är intresserad av att spåra eller kontrollera. Mobilen tar upp ljud utan mikrofon Tre år senare söker Facebook patent för att använda mobilens sensorer för att samla information om användaren – för att sen kunna anpassa sin reklam. Samma år ansöker även University of California om ett patent som pekar ut en av sensorerna: en så kallad accelerometer, som kan användas för att lyssna efter nyckelord. Den som vill avlyssna det som sägs runt en mobiltelefon behöver nämligen inte göra det via mobilens mikrofon utan kan göra det via två andra sensorer, förutom accelerometer finns något som kallas gyroskop. Tjuvlyssning går inte att utesluta, menar forskare För ett par år sedan publicerade två forskare vid Tekniska universitetet i Berlin en studie med rubriken: Is My Phone Listening in? Efter att ha gått igenom argumenten för och emot drog de slutsatsen att det inte kan uteslutas att en storskalig avlyssning kan ske utan att upptäckas. – Som forskare vill man ha lite hängslen och livrem. Vi har inte hittat någonting som tyder på det, men kan inte slå fast att det inte finns. Men det sker en stor aktiv forskning kring cybersäkerhet och än så länge har ingen hittat bevis.