Kingsize 1
Intervju: Nisj andra Nisj för årets producent. Ma
nagern Babak Azarmi sågs som en unik entreprenör och företag som Red Bull, IKEA och olika bokningsbolag sökte hans och artisternas samarbeten. RMH var på omslaget av musiktidningen Sonic i november 2016 och i det rundabordssamtalet pratades det om olika framtida projekt, inte bara inom musik. RMH stod på toppen och var ostoppbara. Ett halvår senare gick det istället ut ett pressmeddelande att RMH lagts ner, att delar av kollektivet skulle fortsätta under namnet Trans94. På sensommaren 2018 kommer ett uttalande på sociala medier från Silvana Imam, Cherrie och Erik Lundin att all kontakt brutits med Trans94 och att deras gemensamma turné ställs in. Nisj lärde känna Adam Tensta genom en gemensam vän från Stockholm som flyttat upp till Umeå under en tid. Nisj hade börjat dj:a, skriva raptexter och praktiserade på skivbutiken DreadRecords. Men det var när han fick tillgång till en studio genom en studiecirkel och lärde sig att producera som han hittade sitt kall. Han slutade med fotboll och skola och satt i studion och gjorde beats och spelade in olika rappare. Adam Tensta skulle med bland andra Henok Achido, Cami och Babak Azarmi göra ett första mixtape under namnet ”RMH Vol.1 (Respect My Hustle)” och Adam Tensta bjöd ner Nisj till Stockholm. – Det var allt jag hade drömt om. Massor av jätteduktiga rappare som var seriösa, passionerade, drivande. Dom hade ingen broms och jag kände igen mig i det. Nisj hade hittat rätt karriärmässigt, men inombords var det allt annat än ljust. I samma veva diagnostiserades hans mamma med cancer. – Mamma gick bort i januari 2007 och det hände många jobbiga saker i min familj därefter. RMH släppte Adam Tenstas ”Bangin on the System”, ”They Wanna Know” och ”My Cool” samma år. Vi vann grammis 2008 och åkte till USA för eventuell lansering. Det var en surrealistisk tid. Men jag kände nästan ingenting. För att hedra ett löfte till sin mamma och för att överleva, blev Nisj kvar med RMH i Stockholm. Men hans musik tog en annan vändning. – Jag började nörda ner mig i ljuddesign, lyssnade mer med örat än hjärtat. Jag slutade lyssna på soul och graviterade mot mer mörk, suggestiv musik. Det var bra på ett sätt för jag lärde mig mycket om ljudbilder och detaljrikedom typ, men jag slutade gräva inifrån. Det var bara ryggrad. Jag har alltid skapat musik ur känslan av kärlek, men det blev svårare för mig efter mamma gick bort. För jag accepterade inte det som hände just då och det låste mig väldigt länge. På sistone har jag kunnat känna av hur jag börjat vakna upp inombords och vågat leta djupt igen. Trauman, har han fått lära sig, kan ta tid. – Min gudmor som jobbat med traumati16 KINGSIZE MAGAZINE | NR 2, 2021 Jag har alltid skapat musik ur känslan av kärlek, men det blev svårare för mig efter mamma gick bort. serade barn sa att trauman ofta kan ta runt tio år att bearbeta. Efter nästan exakt tio år började jag lessna på mina demoner och mörkret. Någonting rann av mig och jag började se fram emot saker. Och jag fick tillbaka musikminnen. Jag minns en intensiv dag där jag av en slump snubblade över en låt, det bubblade på och jag hittade fler och fler låtar jag lyssnat på genom livet, som öppnade upp min hjärna på nytt. Det var som att upptäcka mig själv igen. Hur kunde du ändå fortsätta göra så mycket musik när du var avtrubbad? – Musik för mig är också mycket disciplin och rutin. Musiken har alltid varit en trygg plats och så länge jag gör musik håller jag kvar vid mig själv. Att jobba ihop med andra hjälpte också. RMH var verkligen ett djupt syskonWWW.KINGSIZEMAG.SE