Tillsammans i Mälardalen 1
Tillsammans i Mälardalen Sida 2
Tillsammans i Mälardalen Sida 3
Tillsammans i Mälardalen Sida 4
Tillsammans i Mälardalen Sida 5
Tillsammans i Mälardalen Sida 6
Tillsammans i Mälardalen Sida 7
Tillsammans i Mälardalen Sida 8 Snö, is och kyla.
Även i år satte vargavintern sina klor i oss. Tågtrafiken drabbades och resenärernas tålamod sattes på prov. Men hur reagerar vi när ett tåg försenas och vår planering faller samman? Jo, faktiskt på samma sätt som om vi möter ett lejon – larmet går ut till olika delar av kroppen och förbereder oss på att bekämpa hotet. Stressforkaren Walter Osika tipsar om hur du kan hantera situationen. »Tågkaoset« har blivit ett begrepp efter två kalla och snörika vintrar. För några har tågkaoset också inneburit ett stresskaos. När saker kör ihop sig kan nämligen ett försenat tåg bli droppen som får bägaren att rinna över. – Våra liv är idag väldigt inrutade och planerade, vilket innebär att redan en 15 minuters tågförsening kan göra att planeringen kraschar. Blir det ännu längre kan frustrationen öka i motsvarande grad. Självklart skapar det en stress – även hos tågpersonalen, säger Walter Osika, läkare och forskare på Stressforskningsinstitutet i Stockholm. – Hur mycket oro och stress vi upplever beror på olika faktorer, bland annat tidigare erfarenheter. Det beror även på om vi har ett väl fungerande socialt stöd, till exempel en arbetssituation med stöttande kollegor och en vettig arbetsledning, samt en familj som kan vara flexibel. Det behövs inte så mycket fantasi för att inse att om man till exempel är ensamstående med små barn och pendlar en längre sträcka till och från jobbet, så går inte logistiken ihop när resorna tar längre tid än beräknat. Fly eller fäkta Man brukar tala om stress som en känsla som skapas när vi reagerar på vissa händelser. Om vi människor uppfattar en situation som hotfull reagerar vi mer eller mindre omedvetet med att förbereda oss på kamp eller att fly. Det är ett genetiskt arv för att kunna överleva. Det spelar ingen roll om det är ett farligt djur, en bilkö eller en tågförsening som utgör hotet och utlöser stressen – händelserna i kroppen är desamma och en kedja av reaktioner sätter fart i kroppen. Det är framförallt det sympatiska nervsystemet – som är »gaspedalen« i det autonoma nervsystemet – samt andra stressfysiologiska mekanismer som är delaktiga i kroppens svar på stressfaktorer. Så fort vi känner oss irriterade eller hotade skickas signaler till hjärnan som slår larm till övriga kroppen. Signaler skickas ut till olika organ för att förbereda kroppen på att bekämpa hotet och stresshormon släpps ut i blodet. 8 Våra kroppar reagerar då med ökad puls, ökat blodtryck och högre andningsfrekvens. Koncentrationen ökar, musklerna spänns och kroppen får en extra energiskjuts för att klara kraftansträngningen. Lejon på savannen eller inställt tåg – kroppens reaktioner är alltså fortfarande desamma. – Vi har idag en helt annan kultur än den vårt biologiska system är utvecklat under. Det som sätter igång stressreaktioner är ofta helt andra saker än förr i tiden, säger Walter Osika. Negativ stress sliter Om vi möter en fysisk utmaning och måste prestera – till exempel vid en fara – är stressreaktionen bra eller till och med nödvändig. – Men om hotet »bara« utgörs av ett försenat tåg blir inte stressreaktionen lika funktionell. Du kan ju inte göra »... är försenat femton minuter på grund av mycket annat än att stå kvar på perrongen och bli arg till ingen nytta. Om vi dessutom utsätts för negativ stress under en längre tid, utan möjlighet att återhämta oss kan kroppen och hälsan påverkas. – Det finns undersökningar som visat att ju längre sträcka personer pendlar, desto större risk löper de att drabbas av hjärtinfarkt. Å andra sidan bör vi ha i åtanke hur stressande det är att köra på hala vintervägar med dålig sikt. Att stå på en kall perrong kanske ändå är att föredra? Studier visar nämligen att pendelresenärer inom kollektivtrafiken löper 70 procent mindre risk att få hjärtinfarkt jämfört med bilpendlare, eftersom de slipper just stressen med att köra och att sitta i bilköer. Dessutom rör sig kollektivresenären generellt betydligt mer än bilresenären på väg till, från och mellan hållplatser och stationer. Text: Pia Runfors Källor: hantera-stress.se och stressmottagningen.nu FOTO GETTY IMAGES
Tillsammans i Mälardalen Sida 9
Tillsammans i Mälardalen Sida 10
Tillsammans i Mälardalen Sida 11
Tillsammans i Mälardalen Sida 12
Tillsammans i Mälardalen Sida 13
Tillsammans i Mälardalen Sida 14
Tillsammans i Mälardalen Sida 15
Tillsammans i Mälardalen Sida 16