Intryck 1
SES OFTA. Ralf och hans föräldrar Tobias och Kris
tina går på habilitering hos Yvonne Tahlén en gång i veckan. De känner varandra bra vid det här laget. HÄLSA & VÅRD Lek och samspel är centralt för att små barn ska utvecklas. På hörselvården barn och ungdom är barnperspektivet centralt. Intryck fick följa med på habilitering för att få veta mer om hur det fungerar i praktiken. TEXT: REBECCA LINDHOLM I FOTO: LINN MALMÉN I ENTRÈN MÖTER specialpedagogen Yvonne Thalén upp. Här har varje barn en egen krok att hänga sina ytterkläder på. – Hos oss har barnen en självklar plats, säger hon och fortsätter. Jag har världens roligaste jobb och det kan jag prata länge om. Det är helt fantastiskt att jag får följa barnens utveckling tills de fyller 19 år. I dag är Ralf och hans familj här. På den mjuka, runda, röda mattan som är omgiven av leksaker undersöker han en lampa i alla möjliga färger. Han tjuter av välbehag när han tänder och släcker, tänder och släcker. Pappa Tobias sitter nära och förklarar vad som händer. Sedan går uppmärksamheten över till leksaksambulansen. RALF ÄR 17 MÅNADER men hans hörselålder är 11 månader. – Han var yngst i Sverige när vi fick åka till universitetssjukhuset Karolinska Huddinge för att operera in en form av hörapparat, ett Cochleaimplantat. I den finns elektroder som skickar elektriska impulser till hörselnerven, vilket i sin tur gör det möjligt att uppfatta ljud, förklarar Tobias Henrikson. – 19 dagar efter operationen hörde han för första gången. Vi hade fått veta att alla barn reagerar olika och en del inte alls. Ralf tittade upp på mig och bara gapade – förvånad och glad. Det är så häftigt, säger mamma Kristina Wallner. ”I Huddinge haglar det alltid beröm över Värmland för att de är så tidiga. ”Värmland är bäst” får vi ofta höra, skrattar Kristina.” För kunna utveckla hörsel och talspråk är det viktigt med så tidig diagnosticering som möjligt. Senast vid tre månaders ålder. – I Huddinge haglar det alltid beröm över Värmland för att de är så tidiga. ”Värmland är bäst” får vi ofta höra, skrattar Kristina. HOS YVONNE THALÉN går hela familjen på habilitering en gång i veckan för att Ralf ska lära sig att lyssna och prata. Metoden som används kallas för Auditory Verbal Therapy. Hur går det till? – Så här, säger Yvonne och tittar mot familjen som leker med en rosa cykelhjälm. Det ingår många olika delar som att föräldrarna ska vara nära, göra barnet uppmärksam på ljud, prata i tur och ordning och undvika bullriga miljöer och så vidare. Men det viktigaste är att det sker på Ralfs villkor. Han får leda oss i leken och samtidigt lär han sig. – Det allra bästa är när föräldrarna kan vara ett stöd för barnets utveckling, men om inte det är möjligt arbetar vi med förskola eller skola. Vi vänder ut och in på oss – alla barn har rätt till kommunikation och språk. Kan du ge ett exempel på hur du sätter Ralf i fokus? – Exempelvis hälsar jag alltid på honom först eftersom det är han som är min patient. Det är många små saker som bidrar till helheten. – Ah, säger plötsligt Ralf. – Ja, precis, svarar Yvonne glatt och förklarar att Ralfs sätt att säga ”ja” är att säga ”ah”. INTRYCK NUMMER 1 2020 | 9