Marknad Örebro 1
REKLAM, MEDIA & PR Simon Gustafson är CEO på Adtr
action. E-HANDLARE BRYTER GOOGLES DOMINANS – BREDDAR MARKNADSFÖRINGEN FÖR ATT NÅ NYA KUNDER TEXT: REDAKTIONEN/PRESSMEDDELANDE FOTO: PRESSBILD Under lång tid har Google varit navet i e-handlares digitala marknadsföring. Men 2024 markerar en tydlig vändpunkt. Ökade annonseringskostnader, minskad organisk räckvidd och förändrade konsumentbeteenden har gjort att fler e-handelsföretag söker sig till alternativa vägar för att nå sina kunder. – Google är fortfarande en viktig kanal, men det är inte längre hållbart att lägga alla ägg i samma korg, säger Simon Gustafson, vd på Adtraction och fortsätter. – Vi ser hur fler e-handlare i olika branscher vill bredda sig och skapa nya kontaktytor, både för att nå ut och för att minska risken i sin marknadsföring. Det är flera faktorer som driver utvecklingen. Under 2024 har priserna för annonsering via Google Ads fortsatt att stiga, vilket gör det svårt för många e-handlare att upprätthålla lönsamheten. Samtidigt har det blivit allt svårare att få organiska träffar – annonser upptar numera en betydande del av sökresultatet, och algoritmerna förändras ständigt. Många upplever också att det blivit svårare att faktiskt hitta relevant information via Google. Sökmotorn är inte längre självskriven för dagens unga konsumenter – enligt flera undersökningar använder över hälften av Gen Z istället TikTok som en slags ”visuell sökmotor”. Dessutom påverkar AI-drivna verktyg som ChatGPT hur människor söker, jämför och till och med handlar produkter. Förändringen i sökbeteende innebär att företag behöver möta sina kunder på andra plattformar än tidigare. Det har bland annat Brandsdal Group, ägare 18 av varumärken som Blivakker och Cocopanda, tagit fasta på. – Vi såg riktigt bra resultat när vi började tänka bortom Google. Det handlade inte bara om ökad försäljning, utan även om starkare varumärkessynlighet och engagemang. Vi har nått målgrupper vi tidigare inte nådde, och samtidigt minskat vårt beroende av kostsam sökordsannonsering, berättar Sara Åström, marknadschef på Brandsdal Group. Genom nya samarbeten, exempelvis med influencers, innehållsskapare och tematiska appar, har företaget etablerat en bredare och mer mångsidig marknadsföringsmix. Och de är långt ifrån ensamma. En stor fördel med många av de nya kanalerna är att de ofta bygger på prestationsbaserade modeller. I stället för att betala per klick – som i Googles CPC-modell – betalar man endast vid faktisk försäljning, i en så kallad CPO-modell (Cost Per Order). – Det ger företag bättre kontroll över sina kostnader och gör det enklare att skala upp det som fungerar, menar Simon Gustafson. Att diversifiera sin marknadsföring handlar inte bara om att sprida risker. Det skapar också fler kontaktpunkter med kunden, möjliggör mer kreativa kampanjer och stärker varumärket i fler sammanhang. I takt med att den digitala konkurrensen hårdnar och konsumenterna rör sig snabbare mellan olika plattformar, ökar risken med att vara beroende av en enda kanal. En bredare marknadsstrategi gör det möjligt för företag att stå starkare i en föränderlig digital värld. – Att bredda sin närvaro online är inte längre bara ett smart drag. Det är en strategisk nödvändighet för den som vill växa långsiktigt, avslutar Simon Gustafson. ® Svenskarna har ett stort förtroende för myndigheterna och tycker att de ska ha en omfattande handlingsfrihet i att korrigera vilseledande information. Men var går gränsen för censur? BRETT STÖD FÖR MYNDIGHETER ATT INGRIPA MOT VILSE LEDANDE INFORMATION FOTO: PEXELS En stor majoritet av svenskarna är för att vilseledande information och desinformation bemöts eller korrigeras av svenska myndigheter. Detta oavsett om det vilseledande är publicerat av ett svenskt medieföretag eller av en enskild utländsk användare som gjort inlägg i sociala medier. Det visar två enkäter som Statistikmyndigheten SCB och forskare på FOI skickat ut till 5 000 slumpmässigt utvalda svenskar. Den ena skickades ut innan Covid 19-pandemin och den andra strax efter. – Efter pandemin hade stödet ökat markant för att myndigheter ska bemöta enskilda svenska och utländska medborgare som sprider desinformation, säger forskningsledare Ola Svenonius på FOI. Enkäterna undersökte även attityder till totalförsvaret. Där ingår psykologiskt försvar. Det handlar om att motverka andra staters informationspåverkan, säkerställa den egna statens och mediernas möjlighet till kommunikation med befolkningen och att stärka allmänhetens försvarsvilja. Personerna i undersökningen fick ta ställning till följande fråga: Tycker du att myndigheter i fredstid bör arbeta med att korrigera [”bemöta” i 2022 års undersökning] ”falska” nyheter och desinformation publicerade av - svenska medieföretag? - utländska medieföretag? - enskilda svenska användare på blogg eller sociala medier? - enskilda utländska användare på blogg eller sociala medier? Enkäten som skickades ut 2020 besvarades av 31 procent och den som skickades ut 2022 besvarades av 36 procent. – När myndigheter utövar påtryckningar mot medierna i syfte att bemöta vad de betraktar som vilseledande information går det ur ett bredare perspektiv att tala om censur även om det inte utgör sådan i lagens mening, säger Ola Svenonius. Kan det alltså vara så att Sveriges befolkning ser positivt på censur? – Det är nog snarare så att svenskarna har ett stort förtroende för myndigheterna och tycker att de ska ha en omfattande handlingsfrihet. Dock pågår en politisering av faktagranskning, inte minst i USA. Politiska krafter som gärna använder censurbegreppet i dess vida mening påverkar den politiska agendan. På sikt kan det få betydelse för vilken information som betecknas som falsk och hur den bör bemötas, säger Ola Svenonius. Memot Accepterar befolkningen censur? är skrivet inom ramen för Forskningsprogram civilt försvar. Det ska bidra till att tillgodose de civila aktörernas kunskapsbehov för det civila försvarets utveckling, för central till lokal nivå. Forskningen bedrivs inom fem temaområden, vilka också skapar en stomme för framtida mer omfattande och fördjupad forskning. Forskningsprogrammet finansieras av anslag från regeringen. ®