Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Missnöjet gror
Byggnadsarbetaren Avslöjande
Byggnadsarbetaren Avslöjande
så säger lagen Arbetsgivaren ställs till svars n
Ansvaret för att taket på en fastighet skottas faller helt och hållet på Fastighetsägaren. Detta regleras i ordningslagen (1993:1617) 3 kap, 3 §, andra stycket. n Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetet sker säkert och med den säkerhetsutrustning som krävs. Bestämmelser om utförandet av snöskottning på tak finns i föreskrifterna om byggnads och anläggningsarbete, AFS 1999:3. n Om det inträffar en olycka är det i första hand den skadades arbetsgivare som ställs till svars, oavsett hur lång entreprenörskedjan är. Kritik från skyddsombud n Thomas Kullberg, skyddsombud på Bygg ettan, är kritisk till att plåtföretag tar på sig mängder av jobb och sedan lägger ut allt på underentreprenörer. – Vill man inte göra jobbet ska man heller inte ta den entreprenaden. Det blir bara dyrare för beställaren och firmorna som gör jobbet får mindre betalt eftersom huvudentreprenören tar ut en procentsats i vinst, säger han. han förmodligen, i bästa fall river han inte med sig sin arbetskompis. – Jag var så rädd. För varje steg jag tog tänkte jag att nu dör jag, berättar Shamal en höstdag flera månader senare. Vi står inne i trapphuset på Wittstocksgatan 3 och tittar ut från ett fönster som ligger i höjd med plåttaket. Här arbetade Shamal mellan fem på morgonen och fyra på eftermiddagen. Av sin arbetsledare blev han lovad 90 kronor i timmen. Under arbetets gång tyckte Shamals chef att han var slö. Därför sänktes lönen till 50 kronor i timmen. I slutändan fick Shamal bara ut 700 kronor, vilket motsvarar en timlön på 13 kronor. – Varje gång jag klagade på arbetssituationen sa min chef till mig att ”om du inte gillar det här, är det bara att gå hem”. Vlad kommer från rumänien och har bott i Sverige i flera år. Enligt Vlads arbetsgivare Pablo är rep och säkerhetssele inte nödvändigt när man skottar ett tak tre våningar upp. ”Det behövs inte”, är Pablos förklaring när Vlad anländer till ett takjobb i Stockholmsförorten Sandsborg i december 2009. Pablo har ringt in några killar som han brukar anlita. – Det var bara att gå upp och skotta, berättar Vlad nio månader senare. Det är september 2010 och vi 20 byggnadsarbetaren nr 14 november 2010 sitter på gården utanför Ny Gemenskaps lokaler i centrala Stockholm. Ny Gemenskap är ett soppkök. Hit kommer hemlösa narkomaner, fattigpensionärer och gästarbetare, främst från Östeuropa, för att få gratis lunch. Runt bordet sitter även Vlads kompisar, alla hantverkare från Rumänien, som hamnat i Sverige eftersom arbetsmarknaden i hemlandet är stendöd. – Pablo sa att det var för dyrt för honom att köpa in rep till alla som jobbade. Nästa dag gick Vlad och köpte egna rep. Vintern 2009/2010 gör Vlad ett flertal snöskottningsjobb åt Pablo. Han får ständigt tjata sig till lönen, som betalas ut sporadiskt: en femhundring här, en tusenlapp där. Vlad tjänar 90 kronor i timmen, svart. När vi träffar honom på Ny Gemenskap har han äntligen fått alla pengar som Pablo är skyldig honom. Vlad träffade Pablo av en ren slump. Han hade just anlänt till Sverige och hade ingenstans att bo. Vlad vandrade planlöst omkring på Stockholms gator när han stötte ihop med sin blivande arbetsgivare, som direkt erbjöd honom olika målnings-, bygg- och rivningsjobb. – Jag har aldrig haft en vit lön sen jag kom till Sverige. Helst av allt vill jag arbeta vitt eftersom de jobben är bättre betalda och säkrare. Pablo brydde sig aldrig om vem jag var. Han kallade mig bara för
Byggnadsarbetaren Intervju
Byggnadsarbetaren Intervju
Byggnadsarbetaren SM-guld
Byggnadsarbetaren SM-guld
Byggnadsarbetaren Klimat
Byggnadsarbetaren Klimat
Byggnadsarbetaren Granskning
Byggnadsarbetaren Granskning
Byggnadsarbetaren Test
Byggnadsarbetaren Test
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Inblick
Byggnadsarbetaren Sista ordet
Byggnadsarbetaren 62