Hemma i HSB Stockholm 1
KLIMATSMART KLIMATSMART I BROPARKEN ■ Biotoptak b
idrar till att skapa livsmiljö för insekter, fåglar och andra organismer. ■ Gröna fasader tillför grönska genom klättrande växter, som till exempel murgröna. Hur vi hjälper naturen på traven Vårt boende påverkar klimatet och enligt klimatforskarna är framtiden allt annat än ljus. Men det går att bygga in lösningar som hjälper naturen att hjälpa sig själv. Växtbäddar med biokol, biotoptak och gröna fasader är bara några exempel. T orrare somrar, varmare vintrar och kraftigare regn. Det är det framtidsscenario som tycks vänta stockholmarna i klimatförändringens spår. Bland annat pratas det om skyfall. Stora och snabba mängder med vatten som gamla tiders dagvattensystem inte har en chans att klara av. Istället för att tränga ner i jorden, där det behövs, rinner det ut i Östersjön tillsammans med olika föroreningar. Men det finns sätt att motverka den här utvecklingen. Björn Embrén är trädspecialist på Stockholm stad. Han menar att vi människor faktiskt kan hjälpa naturen på traven, så att den i sin tur kan hantera det klimatförändringarna för med sig. Ett väl beprövat sätt, som Björn HEMMA I HSB 3.2018 / STOCKHOLMS LÄN Embrén själv arbetat med under lång tid, är växtbäddar med biokol. Redan 2003 testades det i trädplanteringar. Sedan för buskar och perenner. – Grundmaterialet i våra växtbäddar är makadam, ett ganska grovt material, som vi sedan tillför organiska material som biokol och kompost. Det gör att vi kan ta hand om dagvattnet lokalt. Det rinner ner i växtbäddarna och stannar där, säger han. Dessutom tar metoden tillvara på stockholmarnas trädgårdsavfall på ett bra sätt. – Vi gör om avfallet till biokol och gräver ner det i marken. På så sätt låser vi det i jorden i flera tusen år och sänker samtidigt koldioxidhalten i atmosfären, säger Björn Embrén. En annan fördel med växtbäddarna är att det luftiga och porösa materialet får trädens rotsystem att trivas, vilket också är viktigt ur klimatsynpunkt. – Välmående träd och andra växter bidrar till att plocka upp koldioxid ur luften och till att sänka temperaturen ■ Sedumtak ger gröna ytor som också tar hand om skyfall och binder föroreningar. ■ Avfallskvarnar i alla kök gör det lättare för boende att själva ta hand om sitt avfall. ■ Sopsug ger minskade transporter eftersom sopbilarna bara behöver hämta på en plats. inne i stan. Vi behöver mycket grönska i urbana miljöer. Kan vi kombinera gröna tak med ett bra omhändertagande av vattnet kommer vi långt. Ett exempel på hur det här går att tillämpa i praktiken är det nya bostadsområde som byggs i Norra Djurgårdsstaden. Här har Stockholms stad satt upp hårda krav på klimatanpassning. Grundtanken är att naturen ska få tillbaka det den ger upp. Till exempel kan grönytor som försvinner till bostäder kompenseras med gröna tak. ■ Planteringsbäddar tar tillvara på dagvattnet och leder det bort från hårda ytor. HSB Bostad är också med och bygger i området. HSB brf Broparken ska vara inflyttningsklart under nästa år och består av 62 nya lägenheter. – För HSB är det jätteviktigt att fortsätta utvecklas inom hållbar stadsplanering och det efterfrågas också av medlemmarna, säger Johanna Berg, som är projektutvecklingschef. ■ TEXT: CAMILLA ADOLFSSON FOTO: DIAKRIT